Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - N. Jacobsson. Några aktstycken från arkivet i Herrnhut till belysande af grefve Zinzendorfs första förbindelser med Sverige och den svenska herrnhutismens uppkomst (forts. och slut från föreg. årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Sehen sie, mein lieber Ubechel, das ist die Frucht einer
kleinen Treue, und ich weiss gewiss, dass ausser denen, noch etliche
ioo. Seelen in Herrnhut sind, an denen der Heiland arbeitet unter
Deutschen, Böhmen und Wenden, [dass] in einem District von 5.
Meilen etliche 1000. Seelen sind, die nicht mehr ruhen in der
Sünde, sondern teils seufzen, teils erstaunet sind, teils erkennen, wie
in Iesu ein rechtes Wesen ist, teils in der Gnadenarbeit stehen, und
ein gross Teil davon gräbt tief. Wie haben wir’s denn gemacht? Wir
haben einfältig Iesum gesuchet, geprediget, gebetet, und das sind
unsre 3. Wahrheiten gewesen: Erstlich alle Sünder werden umsonst
selig, zweitens alle selige Sünder werden durchaus heilig; 3tens alle
heilige sollen einander lieben. Ich schliesse, und bin
meines lieben Freundes treuer
Zinzendorf.
Herrnhut d. 3iten Oct. 1735.
XI.
Af alla svenska »herrnhutare» fore 1750 var Uppsaladocenten,
mag. Arvid Gradin1 utan gensägelse den mest betydande, såväl
på grund af lärdom och begåfning, som genom hjärtefromhet,
brinnande nitälskan och oftervilligt arbete för
brödraförsam-lingens sak i olika länder och på många olika poster. Han är
den svensk, som stått Zinzendorf närmast och ’djupast tillägnat
sig hans och brödraförsamlingens åskådning och praxis. Jämte
Thore Odhelius och Elias Östergren förtjänar han att nämnas
såsom herrnhutismens grundläggare i vårt land. Vi meddela
här tvenne för honom betydelsefulla dokument från tvenne
mycket olika skeden i hans lif.
Det första är hans docentbref (original, R 21, 7, 5),
hvarigenom han utnämndes till docent i grekiska och latin vid
Uppsala universitet 1736. Det visar, hvilket stort anseende han
åtnjöt i de akademiska kretsarna och de förhoppningar, man
hyste om hans kommande vetenskapliga arbete efter
hemkomsten från Tyskland. I brefvet framträder äfven det starka
missnöje, som rådde i de konservativa kretsarna öfver, att de
moderna språken, dessa »vår förfinade tids älsklingsämnen»,
nu helt förmätet sökte intaga de »lärda» språkens urgamla plats
i den vetenskapliga världen.
1 Om honom se Nils Jacobsson, a, a. 104 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
