Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - N. Jacobsson. Några aktstycken från arkivet i Herrnhut till belysande af grefve Zinzendorfs första förbindelser med Sverige och den svenska herrnhutismens uppkomst (forts. och slut från föreg. årg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Det andra dokumentet är Gradins prästbref (original, R. 21,
7, 5), hvarigenom han befullmäktigas att vara präst inom
brödra-församlingen. I aug. 1741 hade han blifvit prästvigd af
Zinzen-dorf, som därvid assisterades af biskoparna Polycarpus Müller
och Johan Nitschmann samt flera bröder. Prästbrefvet visar,
hvilka fordringar brödraförsamlingen i främsta rummet ställde på
sina präster: att de skulle vara bestänkta med Kristi blod och
lefva för Kristus samt äga de gåfvor, hvarmed de kunde gagna
kyrkan och Kristi sak. Vi se äfven, hvilket anseende och
förtroende Gradin vunnit inom församlingen både för sin lärdom
och sitt fromma, ödmjuka väsen. På den apostoliska
successionen, som församlingen menar sig vara i besittning af, sätter den
tydligen ett visst värde.
i. Arvid Gradins docentbref 1736.
Lectori
Salutem et officia.
Quantumvis licet suo lepore atque blanditiis sese commendent
hodiernae linguae gentium per Europam florentium et cultiorum,
nondum tamen id assecutae sunt fastigii, quo ilias tendere atque
eniti facile credideris ut matris suae, quam aemulantur plurimae,
justum robur et vigorem aequaverint. Etenim dum adhuc sub incude
veluti calescunt fingendae aliquoties et refingendae, ita quidem, ut a
seculorum diversorum hominibus, ejusdem licet soli patriaeque, haud
facile agnoscantur; a scopo suo et culmine ilias etiamnum esse paulo
remotiores, et credere licebit, et impune fateri. Non invidemus illis
gloriam suam ac splendorem, quem in aulis Principum atque
Magna-tum justo, ut credere fas est, titulo sibi comparavere: neque aemulum
illud studium vitio vertendum arbitramur, quo solii aviti sedem jure
quasi hereditario adire conantur; puta, ut et ipsae aliquando, si fata
permiserint, per orbem literatum eruditae salutentur; dum modo
judicia Virorum literatorum, et perspicaciorum quidem, patienter
excipiant, nec indigne ferant, si etiamnum condimentorum fere loco
aestimentur abiis, qui solidioris alimenti saporem in Graeca lingua
atque latina, aut primaeva alia deprehenderint. Postulamus eandem
censurae aequitatem Yiro Clarissimo Domino Arvido Gradin,
came-narum nostrarum amico et cultori per annos complures perquam
industrio et indefesso; Cui quidem licet non defuerit propior accessus,
et diuturnior consuetudo cum politioribus illis aevi nostri deliciis,
quas memoravimus; tantum tamen abfuit, ut Viri eruditissimi animum
illae penitus occupaverint, ut patius, dum hisce plane addictum
crederes, priscas nihilominus et veteres ilias Apollinis et Musarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
