Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. Handlingar från rättegången med Olaus Petri och Laurentius Andreæ i Örebro 1539—40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109 .MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
lunde än honom på hans ämbetes wegne borde, meent hafuer
sins herres skadhe och förderf, huilkett han vti tijdh medh
rette tilbake hölle skulle, vti sitt embete fahrligen tillseedt,
meen-ligen vti nödhen fallett Hans Kon. M:tt ifrå, och giordt Hans
Kon. M:ttz förrädhere bijfa.ll, och vti så motte, för thesse förare
argument, presumptiones, conjecturer och juditia skuldh, giordt
sigh sielfif vti all annen misstancke medh deelachtigh, huarföre
han medh rette bör straffedh blifue, och hans förhandlinger,
både Hans Kon. M:tt och samfällt medh dette rijke till sinnes
gå, på nödzens och rettzens wägne, för thett meenige bedste
och fridzens wegne, tilbörligen hatedh och straffedh bliffue,
opå thett Hans Kon. M:tt och Sweriges rijke i framtijdhen af
the förbeklagede och andre slijke swermende otrogne andar
hans fridlige regimente icke i nogen motte niderslagett, vten
Gudh alzmechtigh ther egönom ehredh och prijsett, Gudz ewige
ordh vti landett saligen inplantedh och medh en ostraffeligh
läre och leffuerne vthöfuer alltt predikett och heligett bliffue må.
Thette steller Hans Kon. M:tt in för eder godhe män, om
en rettwijs dom och sentens begärende som tillbörligitt ähr.
Förbehollett all lagligh behielp och nödtorfter etc.
Och opå thenne föreskriffne handlingh bleff
thenne dom och sentens afsagdh den 2 Januarij
Anno etc. 1540.
Effter thett, att thenne beklagede M. Oluff Petrj sielf medh
hans egen klare lefuendes röst och stämme här för retten vten
pijne och nödh, vppenbarligen tillstondet hafuer, huru han till
-förrende wiste, att Anders Hanson medh sitt anhangh (huilcke
therföre theres straff vndfongett haffue) sådant vppenbartt
förrä-dherij emot Kon. M:tt till Swerige, wår allernådigeste herre
förehaftt hafue, för huilckett han sin egen landzfurste eller
fä-dernes rijke icke vti tijdh warne wille, vten tigde der medh
stille, allenest rådfrågede sigh om then saak medh thenne
be-klagde M. Larentz, huilcken och så lijke tillswijgende som M.
Oluff, witterligen företagett hafuer, så att huar then
alzmech-tigste Gudh opå thenne tijdh, vtaf hans gudhdomelige synner
lige skickelse, krafft och nåde sådant ohörtt ertzförrädherij
icke vppenbarett hadhe, så moste då Hans Kon. M:tt och thet te
meenige fäderneslandh förrädelligen vpofrett och förrådtt
blef-uedh. Och fördenskuldh, huar Kon. M:tt, wår allernådigste herre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
