- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
146

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - K. B. Westman. Nicolaus af Cusa och mäster Matthias de Suecia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i46

MEDDELANDEs OCH AKTSTYCKEN I Oj

usque vidit hoc opus. Tunc enim cessauit omnis dubitatio,
quando sciuit hunc virum fuisse ductorem eius.

Schück påpekar (a. a. s. 7, ISLH I s. 70), hurusom denna
anteckning visar, hvilket stort värde samtidens teologer satte pä
Mattias’ arbete. Han nämner särskildt Bernardino af Siena, hvars
omdöme ju i anteckningen anföres. Han kunde hafva tillagt
ännu ett ryktbart namn. Den dominus cardinalis Episcopus
Brixiensis Nycolaus, hvars yttrande anföres i det sista stycket,
är nämligen ingen annan än Nicolaus cusanus, bekant såsom
kyrkopolitiker från Baselkonciliet och såsom Tysklands förste
renässansfilosof, kardinal och biskop af Brixen, † 1464 (se Kurtz,
Lehrbuch der Kirchengesch. 14 1:2 s. 310—311).

Den anförda anteckningen består egentligen af två notiser,
synbarligen nedskrifna på olika tider. I den förra kallas
Berna-dino af Siena för »beatus», och den bör alltså vara nedskrifven
efter hans död 1444 men före hans kanonisering 1450 (Kurtz,
a. a. s. 300—301). I den senare kallas han »sanctus» — den
torde alltså tillhöra tiden efter 1450. Att rubriken »Hec sunt
verba» o. s. v. hör till det senare stycket och ej till det förra,
framgår däraf, att Nicolaus Cusanus först 1450 blef biskop af
Brixen (han tillträdde stiftet först 1452).

Ifall det nu är samma hand, som nedskrifvit båda notiserna
— hvilket synes framgå af Schücks ord —, så kan man tänka
sig förloppet så, att den munk eller hvem det nu var, som i
det ifrågavarande exemplaret af Apokalypskommentaren
nedskrifvit den första notisen, hvilken synts honom af intresse
såsom visande en framstående persons höga uppskattning af ett
verk, som äfven han själf värderade, någon tid efteråt kommit
i tillfälle att berätta denna lilla historia för Nicolaus Cusanus.
Dennes yttrande med anledning däraf antecknade han sedan
också, i oratio recta (den andra notisen); det innehöll ytterligare
en passus om Bernardino af Siena, men tillika kardinalens och
biskopens egen höga värdesättning af Mattias’ författareskap.

Kanske kunde man göra ännu en liten iakttagelse!
Cusanus’ yttrande börjar med orden: »Exemplar fuit corruptum.
Sitis cautiores.» Dessa ord syfta tydligen på den i första
notisen omtalade historien. »Exemplaret var fördärfvadt»—hvilket
exemplar menar han? Kanske det som Bernardino fick af
bir-gittinerbrodern i Florens — kanske också det som fanns i
Vadstena och som påstods vara sönderskuret af en ängel, för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free