Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER ho
fullständig bekännelse om sina synder; de andra gingo och buro
på obiktade synder, somliga sedan fyra, åtta eller tio år, andra
sedan 20, 30, 40 eller t. o. m. 50 år — och allt af förut antydd
orsak?» — Hvilket nytt och i flere hänseenden värdefullt bidrag
till tidens alltid så svåråtkomliga inre kyrkohistoria! Brefvet
kastar — såsom förf.rn själf framhåller — »å ena sidan ljus öfver
vissa sidor hos det dåtida svenska prästerskapet, det gifver ä
andra sidan ett — visserligen ej fullt opartiskt — vittnesbörd
om Vadstenabrödernas omfattande och välsignelsebringande
verksamhet som själasörjare. Andra vittnesbörd peka — åtminstone
hvad angår verksamhetens omfattning — i samma riktning.»
Slutligen lämnar D:r Höjer också upplysningar om Birgittinernas
predikoverksamhet.
— Med anledning af den lutherska kyrkans i Paris förlidet år
firade 100-årsjubileum såsom själfständig, af franska staten
lagligen erkändt samfund har det lutherska konsistoriets i Paris
president och »inspecteur ecclésiastique» Aug. Weber utgifvit
en ståtlig och innehållsrik skrift med titeln » Un centenaire. L’eglise
évangélique luthérienne de Paris, 1808 à 1908. Notice historique
suivie de Notes et de Documents.» Den rikt illustrerade
volymen, som är utgifven på det lutherska konsistoriets föranstaltande
lämnar i själfva verket en öfversikt öfver våra trosfränders
kyrkliga förhållanden i Frankrike och särskildt dess hufvudstad ända
från år 1626 till nuvarande tid. Såsom man kunde vänta,
förtiges ej den svenska insatsen till den franska lutheranismens
förmån. Vid tal om upprättandet af en luthersk gudstjänst i
Pariis heter det sålunda: »Son berceau fut la chapelle de
1’am-bassade de Suède; son premier pasteur l’aumonier de cette
am-bassade.» Och i ett annat sammanhang säges det: »Ön est
donc fondé à dire que mëme aux pius mauvaises années du
règne de Louis XIV, le culte luthérien a été célébré à Paris, si
non librement, du moins sans entraves réelles. Les rapports
cordiaux existant entre la Suède et la France n’ont pas, sans
doute, été étrangers à ce fait.» o. s. v. Icke minst intresse
tilldrager sig vår franska systerkyrkas historia under den tid, som
hon måste betraktas såsom själfständig institution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
