Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Sakkunniges utlåtanden angående skickligheten hos de sökande till professorsämbetet i kyrkohistoria och symbolik vid universitetet i Lund 1908/9 - II. Professor Gummerus’ utlåtande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR
har han förfarit med stor noggrannhet i detaljerna, som bl. a.
visar sig i den mängd af rättelser, han kunnat göra till
personalnotiserna i herdaminnen och andra arbeten. Men
undersökningen tar därjämte alltigenom sikte på det väsentliga, på vissa
precist formulerade frågor, på hvilka svar sökes. De resultat,
till hvilka förf. har kommit, äro båda intressanta och betydande.
I motsats till den tidigare uppfattningen finner han
kyrkoordningen af år 1571 utgöra slutpunkten i den upplösningsprocess,,
åt hvilken domkapitelsinstitutionen hemföll efter reformationen.
Däremot begynner ett nytt skede i dess utveckling under Johan
den III:s tid och under påverkan af hans katolicerande
sympatier; utgångspunkten är ordinantian af 1575. Vid utgestaltningen
af domkapitlen i deras nya form framträda flere tendenser: dels
sträfvade man till återupprättande af prelaturkapitel, dels formade
sig kapitlet genom adjunktion af »de förnämsta af klerkeriet»
till ett prästmöte i smått, dels återigen förlades en väsentlig
del af kapitelmedlemmarnas verksamhet till skolväsendets
område, hvars reorganisation blef en af den reformerade kyrkans
mest trängande uppgifter. Huru dessa olika tendenser
konkurrera och kombineras med hvarandra, huru den sistnämnda af
dem, den egentliga nya protestantiska synpunkten vinner allt
större betydelse, så att redan i 1604 års förordning skolmännen
bilda grundstommen i detta kapitel; huru kapitlet i Vesterås
pä Joh. Rudbeckius’ tid går i spetsen för den följande
utvecklingen, hvarvid lektorerna i de nygrundade gymnasierna
öfvertaga arfvet efter katedralskolornas lärare; huru på viktiga ställen
tyska inflytanden spela in; huru frågan om de icke prästvigda
lektorernas ställning i kapitlet uppkommer och löses, till en
början utan hänsyn till frågan om lekmännen skulle beredas
plats i kyrkostyrelsen; huru kapitelkollegiet vinner större
betydelse i förhållande till biskopen; samt huru utvecklingens
resultat kodifieras i kyrkolagsförslagen och domkapitelsförordningen
af 1687 — om allt detta ger förf. en grundlig utredning, som
bringar klarhet i det virrvarr af fakta, som vid första
ögonkastet framställer sig för läsaren. Man jämföre härmed den för
sin tid så förtjänstfulla framställningen hos Anjou — den
närmast föregående sammanfattningen i ämnet — för att se, hur
stort framsteget är. Den bevisföring, som presteras isynnerhet
där förf. afviker från föregående forskare, verkar på de flesta
ställen öfvertygande. Till intrycket af bevisföringens styrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
