Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Sakkunniges utlåtanden angående skickligheten hos de sökande till professorsämbetet i kyrkohistoria och symbolik vid universitetet i Lund 1908/9 - II. Professor Gummerus’ utlåtande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR
publikationer. Enligt professurens benämning är »symboliken»
att betrakta såsom en särskild del af dess läroområde.
Visserligen faller ingen af doc. H:s publikationer till sitt hufvudsyfte
inom denna disciplin, men i »Gamla kyrkans historia» har han
alltigenom beaktat synpunkter, som höra till symboliken,
såsom denna vetenskaps metod numera fattas: man vill framställa
de olika konfessionernas karaktär icke blott med ledning af
dogmatiska skrifter och bekännelser, utan äfven såsom den
manifesterar sig i kulten, det kyrkliga lifvet och framförallt
fromhets-idealet. Förf:s framställning sträcker sig långt in i den period,
då den vesterländska och den österländska kyrkans särkaraktär
begynner utforma sig. Men t. o. m. om man tager symboliken
i dess hittills vanliga mera inskränkta bemärkelse, kan man
framhålla, att sökanden i »Gamla kyrkans historia» ganska
utförligt och med sakkunskap behandlar de s. k. ekumeniska
symbola och deras teologiska tolkning.
Jag finner således, att docenten Holmquist genom sina
utgifna vetenskapliga skrifter på fullgodt och på framstående sätt
styrkt sin kompetens till den af honom ansökta tjänsten.
Den andra sökandens, docenten RoDHES författareskap rör
sig på ett mycket begränsadt område: den svenska kyrkans
historia på slutet af 1700- och i början af 1800-talet. Detta är
emellertid ett viktigt och hittills mycket försummad t arbetsfält,
och genom att hafva upptagit det till bearbetning liksom genom
valet af sina speciella temata visar doc. R. god och själfständig
blick på forskningsuppgifter.
Hans förstlingsarbete är »Jakob Axelsson Lindblom
såsom biskop i Linköping» (1905; 223 sid.). Efter en
inledningsvis kort skildring af L:s ungdom, professorstiden i Uppsala
samt det intrigfyllda valet, som förde den i kyrkliga värf
opröf-vade och i teologi ganska litet inkomne mannen till biskopssätet
i Linköping, tecknas först L:s politiska, sedan hans kyrkliga
verksamhet (»L. såsom stiftschef», »L:s kamp för upplysningen»,
»L:s teologiska ståndpunkt», »L. och skolan»). Forskningen
tränger icke särdeles djupt; t. ex. af temat »L. såsom
stiftschef» kunde — såvidt undert. utan direkt kännedom af källorna
kan döma —• göras åtskilligt mera. Läsaren får i alla fall en
räcka intressanta karaktärsdrag och kulturbilder af det
gustavianska tidehvarfvets kyrko- och kulturlif. Erkännansvärdt är
förf:s bemödande att göra rättvisa åt de ofta förbisedda bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
