- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
188

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - P. H. Brown. History of Scotland, vol. 2. Cambrigde 1902. P. H. Brown. Scotland in the time of queen Mary. London 1904. Andrew Lang. John Knox and the Reformation in Scotland. London 1905. J. P. Whitney. The Reformation. London 1907. Thomas M. Lindsay. A History of the Reformation, vol. II. Edinburgh 1907. J. H. Shepherd. Introduction of the History of the Church in Scotland. London 1906. Anthony Mitchell. A short History of the Church in Scotland. London 1907. Anm. af E. L—ll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i68

GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR

ga präster knappt kunde läsa; och tillståndet för öfrigt kan
man förstå, när man läser om, hur prästerna af kyrkans
inkomster försedde sina illegitima döttrar med en rundlig hemgift, och
hur munkarna lefde kräsliga, medan kyrkorna fingo totalt
förfalla. Knox såg nog allt detta, men först när han hörde George
Wishart predika, fick han klart för sig, att det borde
bekämpas, och från den stunden var han en oförsonlig fiende till sin
kyrkas lära och tukt.

Knox var en uppriktigt religiös natur, men han måtte
aldrig ha kännt något af den poesi och den mystik, som ligger i
den katolska gudstjänsten; annars kunde han nog inte så
af-skytt och föraktat den. För Knox var t. ex. oblaten »en
afgud, en Gud af vatten och mjöl, men en svag och eländig Gud,
som kan förstöras af en djärf råtta», som Knox uttrycker det.
Troligen hade han andligen sofvit under sina första år som
katolsk präst, och först då han kom att känna bibeln och de
protestantiska idéerna vaknat upp till religiöst lif. Men när nu
dessa idéer en gång vunnit insteg hos honom, var det honom
omöjligt att frigöra sig från dem. En orubblig tro och en
kolossal energi voro hans förnämsta egenskaper. Knox erkänner
nästan aldrig, att han haft orätt, och gör han det någon gång,
så är det brist på tillräcklig stränghet han förebrår sig. De
medel, som Israels folk trodde sig ha fått uppenbarelse om att
bruka mot afgudadyrkare, dem ville han lära sina trosbröder,
och liksom Calvin ville han tillämpa den första kristna kyrkans
tukt på en modern tid.

Det första, man egentligen vet om Knox, är från den tid,
han själf beskrifver i sin Reformationshistoria. Han talar
mycket om Wishart, som måste ha gjort ett djupt intryck på Knox
både genom sitt lif och sin död. Och när sedan hämnden kom,
då ärkebiskop Beaton på ett så ohyggligt sätt mördades, då
skrattade Knox af förtjusning. Att han gillade mordet, var ju
inte underligt. Att döda en motståndare till ens egen religion
var för den tidens män blott att följa det Gamla I estamentets
store hjältar. Men skrattet — det blottar mörka djup äfven
hos en sådan man som Knox.

Ärkebiskop Beatons mördare hade som sagdt bemäktigat sig
hans slott S:t Andrews och försvarade det mot regentinnan
Maria af Guise, som efter Jakob V:s död regerade i Skotland
för sin lilla dotter Maria Stuart. Hit begaf sig nu Knox, sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free