Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANCISKUSPROBLEMET
17
sidor men sällsynt lärdom. Äfven Tamassia använder sin
skarpsinnighet till att störta öfver ända Sabatiers teori om
»Speculum perfectionis» och »Tres socii» som de bästa källorna för
Franciskus’ lif, och förvisar dem till I3:e århundradet. Men
denne kritiker, den hänsynslösaste i hela Franciskusforskningens
historia, går än vidare. Celanos första biografi, som enligt
Goetz och de fleste skulle stå kvar som den fasta grunden,
söndertrasas af Tamassia vida värre än Sabatier gjort. Här
kommer det nya i Tamassias bok. Tack vare en omfattande
kunskap om hela den äldre helgonlitteraturen har han trott sig
kunna visa, att Celanos biografi egentligen blott är ett uppkok
på denna men har föga med den historiska verkligheten att
göra. Celano har velat presentera sin hjälte i den form, som
tillhörde de kända helgonen, och har därför uppfyllt sin
teckning med ungefär alla de till hagiograflitteraturen hörande
märkligare händelser och karaktärsdrag. Med andra ord,
Celanos biografi är en legend, tillkommen efter samma
litterärpsykologiska lagar som andra helgonlegender och ej trovärdigare än
dessa. Så t. ex., när Franciskus nedlägger sina kläder inför
fadern och naken ger sig åt Gud men insvepes i biskopens
kappa, är modellen helt tagen från Monte Cassinos
munkberättelser; när han ger manteln åt tiggaren, är det Martin af Tours
som reproduceras; hans vänskap med vargarne går tillbaka på
den helige Odo, etc. hela vägen; särskildt har Celano
efterbildat Gregorius den stores legendariska teckning af Benedikt af
Nursia. — Men om nu de Sabatierska källorna intet värde ega och
Celanos biografier äro helgonlegendariska, hvad vet man då
öfverhufvud om Franciskus? Tamassia har väl känt svårigheten och
sökt lösa den genom antagandet, att Celano för sin biografi dock
upptagit en del äkta stoff, som meddelats honom af broder
Leone, och att man kan afskala det legendariska och få fram
en äkta kärna. På den vägen kommer Tamassia till slut till
Sabatiers allmänna uppfattning af den verklige Franciskus, fast
han bekämpat dennes metoder och källor.
En sund historisk sans måste reagera mot åtskilligt hos
Tamassia såsom hyperkritik; men han hade med sin lilla bok
otvifvelaktigt kraftigare än Sabatier rubbat den historiska
tillförlitligheten hos Celanos vita prima, »den fasta grunden», och på
sitt vis gifvit anledning till förnyad ompröfning, huruvida dock ej
bakom de officiella teckningarna gick en tradition om en mera
Kyrkohistorisk Årsskrift 1910. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
