Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 O
HJALMAR HOLMQUIST
instinkt dock urskiljt en gemensam enhets sträfvan att förena
katolska kyrkan med den nutida moderna kulturen, att lossa
på de hårdt åtdragna kyrkliga banden för det vetenskapliga,
sociala eller religiösa samvetets skull, med yttersta mål att nå
ett uppväckande af rikare religiöst lif inom katolicismen. På
tre olika, af hvarandra åtminstone från början oberoende
huf-vudlinjer synes denna genom ultramontanismens seger
naturnödvändigt framvuxna rörelse företrädesvis hafva manifesterat sig:
i) på det kyrkopolitiska och sociala området, såsom i
»amerika-vis men» i Förenta Staterna på 1880- och 1890-talen, öfverflyttad
till Frankrike 1897 och där bredvid Leo Taxilskandalen s. å. vorden
den starkaste impulsen till hela modernismens utbredning, nu där
officiellt besegrad men på sistone omformad genom svärmaren Marc
SaNGNIER i den ej obetydande fsillonismen» [hufvudarbete den
numera suspenderade abbé A. HOUTIN’S: L’Américanisme 1904,
för sillonismen bredvid Sangniers »Discours» 1909 en artikelserie af
socialisten G. GUY-GRAND i »Pages libres» 1909; nationalisten N.
AriÈS: Le Sillon et le mouvement démocratique 1909, och den
ultramontane abbé E. barbiers hätska La décadence du Sillon
1908, alla fientliga mot S.]; eller i den gren af den italienska
modernismen, som fått sitt centrum i »den kristliga demokratien», ledd af
den i våras af påfven högtidligen excommunicerade kyrkoherden
och parlamentdeputeraden ROMULUS MURRI [nyaste framställningen
ett nyss utkommet arbete af Oxford-akademikern L. H. jordan:
»Modernisme in Italy, its Origin, its Incentive, its Leaders and its
Aims»]; 2) på det filosofiska området som ett försök att med hjälp
af Kantiansk filosofi komma ifrån den skolastiska metoden och
världsåskådningen utan att förlora kyrkan, såsom främst filosofie
professorn i Aix MAURICE Blondel samt matematikern le
Roy i Frankrike och hela hans skola, nu visserligen åter på
god väg att följa Aquinos auktoriserade tankevägar [en
förträffligt orienterande framställning gifver j. wilbols: »La pensée
catholique en France», i »Revue de Méthaphysique et de morale»
1907; jfr A. HüUTIN: La crise du clergé, 2 uppl, 1908]; 3) på
det historiskt-kritiska området som en produkt af den allmänna
vetenskapliga renässansen från 1850-talet, väl med historisk
utgångspunkt från de italienska prästerna och »cattolici riformisti»
Antonio Rosmini och Vincenzo Gioberti omkr. 1850 och
med den berömde kardinal Newman som genomgångsled, men
nu i olika schatteringar spridd öfver nästan hela den katolska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
