Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANCISKUSPROBLEMET
världen; dess centralpunkt är krafvet på erkännande och
tillämpande af en historisk-kritisk metod beträffande Bibeln och
kyrkans, inklusive dogmernas, historia; dess bärare äro modernismens
mest berömda representanter, den i somras så hastigt bortryckte
engelske jesuiten george Tyrrell, den franske f. d. abbén,
nu professorn vid Collège de France Alfred Loisy, som f. n.
täflar med A. Harnack att vara kristenhetens mest kände och
inflytelserike teolog, den ofvannämnde italienske professorn
Salvatore Minocchi, eller den angliserade österrikaren friherre
F. von HüGEL, hvilken sistnämnde nu på sätt och vis bildar
den internationella enheten för hela modernismen och
representerar dess centralt religiösa reformkraf. (Jag lämnar på annan plats
anmälan af de viktigaste teckningarna af modernismen i dess helhet).
Beträffande alla dessa tre hufvudriktningar har nu, så vidt
jag kan se, det envåldshärskande påfvedömet med sin
obestämbara och därför oerhördt ingripande ofelbarhetsmakt redan
brutit rörelsens kraft (med ett visst undantag för Italien), och de
ännu kämpande ledarne synas allt mera isolerade och rotlösa i
sin kyrka —- hvilket visserligen ej hindrar, att deras arbete om
ock på andra vägar än de själfva menat kan få världshistorisk
betydelse. Företaget var olösligt; full individuell och andlig,
vetenskaplig och social frihet kan icke förenas med den
katolska kyrkosjälen, sådan denna från iSoo-talets midt fram till
Pius X utformat sig. Men modernisterna, som andligen intill
blods kämpat för denna förening, de ha trott sig finna den
möjlig, därför att full frihet och full lydnad redan en gång
historiskt nått harmonisk enhet hos Guds lille fattige från Assisi.
Så har Franciskus blifvit modernismens man (liksom äfven Blaise
Pascal); och Sabatier, som utan att lämna sin protestantiska
kyrka med hela sin lättrörda själs entusiasm kastat sig in i
kampen för de förföljda modernisterna, har nu accepterat denna
Franciskusbild och gifvit den sin sanktion. Man behöfver ock
blott läsa »Il santo» eller modernisternas egna själfbekännelser för
att fa intrycket af, huru mycket Franciskus betyder i
modernismens kamp för sina ideal. Hvilken till synes underlig kombination
ligger ej i detta! Den olärde, för all vetenskap likgiltige eller
fientlige Franciskus blir en förebild för en rörelse, som sätter in sitt
yttersta på att häfda vetenskapens rätt och betydelse äfven
inom religionens värld; den fattige botpredikanten, som
säkerligen föga bekymrade sig om modern kultur, en målsman för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
