Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 O HJALMAR HOLMQUIST
försoningen mellan kultur och katolicism; den i djup mysticism
rotade drömmaren från Assisi en tröst för den rörelse, som,
huru mycket än dess enskilda för sitt personliga fromhetslif
ösa ur mystiken, dock i sin stora hufvudform syftar till att
skaffa ratio dess fulla rättighet inom katolska kyrkan.
Franciskus den förste modernisten, liksom Pascal den andre! De
båda ha känt det religiösa värdet i kyrkans historiskt gifna
form och behofvet af hennes absoluta auktoritet men undan
hennes yttre tvång räddat sig till mystikens inre frihet för att
därifrån under lydnad mot kyrkan vinna det intellektuella eller
sociala nydaningsarbetets rätt; det är modernismens program,
det är den äkta katolicismen.
En af de punkter, på hvilka såväl Sabatier som
modernisterna själfva helst peka för att visa den nya rörelsens kraft, är
den af densamma framkallade uppblomstringen af modern
kyrko-historisk forskning. Och det skall ingalunda förnekas, att
modernismen här redan afsatt goda frukter, och att den framför allt
bidragit till en klarare och djupare uppfattning af den medeltida
katolicismen som något vida mer och rikare än blott förgården
till den eftertridentinska ultramontanismen. Men frestelsen har
stundom varit den för stark, i all synnerhet med de äkta
katolska instinkter, som trots allt där röra sig (och i katolicismen är
efter 1870 historien, åtminstone i princip, definitivt förvandlad
till dogm) att i det förflutna främst se ett rättfärdigande af de
egna hårdt ansatta positionerna och åskådningarna. Och att i
modernismens Franciskusbild åtminstone delvis ligger en
modernisering, torde ej vara svårt att förstå. Vi hafva knappast rätt
att tadla dess män därför. Frestelsen att, medvetet eller
omedvetet, bereda sig ett lämpligt medel i dagskampens
motsättnin-gar ligger nära äfven för den protestantiske dogmatikern och
kyrkopolitikern af alla schatteringar, när han beträder det
historiska forskningsgebitet, vare sig hans åskådning är influerad
från Berlin eller Rostock, från Paris eller Montauban, från
Oxford eller New Haven. Men sträfvan att utan biintressen
komma den historiska verkligheten så nära som möjligt, att
häfda en gent emot äfven näraliggande teologiska discipliner
fullt själfständig kyrkohistorisk vetenskap, det är ett ideal, som
hos oss äger åtminstone principiellt erkännande. Att efter
måttet af förmåga söka nalkas detta ideal, det skall vara en
riktlinje för min nya verksamhet vid detta universitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
