Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Hjalmar Holmquist. Franciskusproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’RANCISKUSPKOULEMET
2 7
icke nu längre. Modernisten kan forma sitt ideal efter
Franciskus; men han har icke hemortsrätt för det inom katolska kyrkan.
Lyckades det ens för Franciskus att som han ville få sitt
ideal erkändt och oafkortadt verksamt på sin egen tid inom sin
kyrka? Eller var Innocentius III:s medgifvande blott skenbart,
och sökte päfvedömet bakom Franciskus’ rygg målmedvetet
omgestalta hans verk, såsom Sabatier menade? När Innocentius
III gaf sitt bifall till minoriternas anhållan att få vandra omkring
som lekmannapredikanter i absolut fattigdom, ansåg han det
nödigt att gifva dessa predikanter en viss till munkorganisation
tenderande ordning, med tonsur, väld general etc. Häruti se
Sabatier, Tocco m. fl. den första förvanskningen; Franciskus
hade aldrig velat bilda en munkorden. De ultramontana, Goetz
m. fl. se i anordningen ett uttryck för Franciskus’ egen önskan;
hans ideal var det katolska, i munkväsendet fullast uttryckta.
Verkligheten synes mig ligga utanför bägge dessa uppfattningar.
Nå Franciskus kom till klarhet om sin kallelse och när han
gick till Rom för att få rum för den, hade han ingen tanke
eller önskan att skapa en munkorden; men å andra sidan var
han en allt för äkta medeltidens son för att se något ondt däri,
att påfven gaf rörelsen en ordensliknande organisation, blott han
äfven med denna fick fullt oförkränkt söka realisera sitt ideal;
Denna frihet gafs honom ock, och därigenom möjliggjordes
franciskanerrörelsens i kyrkohistorien nästan enastående
segertåg. Det var ock under denna frihetens och jublets sköna tid,
som Franciskus’ tacksamhet och kärlek vidgade sig till att
omfatta all Guds skapelse och i samband med det individualistiska
grundlaget i hans personlighet kom honom att öppna sina egna
och andras ögon för en ny värld, skönhetens värld i människan
och all naturen, från hvilken man under tacksamhet mot den
gode gifvaren kunde hämta ständigt ny fröjd och kraft. Under
samverkan mellan denna franciskanska nyväckelse och stoftet
från Vincentius af Beauvais’ häpnadsväckande rika encyklopedi
»Speculum maius» växte den medeltida konsten fram till sin rika
blomstring.
Under denna första jubeltid inkomma dock i rörelsen en mängd
element, hvilka innerst voro främmande för Franciskus’ nya
ideal; och en ny påfve besteg tronen, hos hvilken rörelsens
segertåg väckte den nära liggande tanken att inlänka denna nya
maktfaktor till en tjänare åt påfvedömet i dess kamp för världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
