Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - III. Uppsalatiden (1799—1804)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
EMIL LIEDGREN"
och alltså Gud själf med hotelser om straff och löften om
belöningar söker förmå människorna till ett rätt handlande. Det
stränga fasthållandet vid bibel och bekännelse kan ej hindra,
att vägen beredes för neologiens evdämonistiska etik genom en
sådan predikan. Deismens och ortodoxiens anhängare bli
vänner, när det gäller kampen mot den kritiska filosofien, som
rubbar grundvalarna för bägges dogmatik och etik.
En motvikt mot inflytandet från den horatianska och den
samtida rationalistiska evdämonismen skulle Wallin ägt i Boethius
och Höijers undervisning, men af dessa filosofers inflytande
upptäcka vi inga spår.1 Leopold, som kämpade mot Boethius om
kantianismen, har däremot, som vi i det följande skola se, haft
ett stort inflytande på Wallins tankar i filosofiska ämnen. Af
lärarna i Uppsala synes Chr. Dahl ha varit den som mest
påverkat honom. »Den som i sin ungdom ägde lyckan att få
afhöra Sal. Doctor Dahls föreläsningar och ett närmare tillträde
till hans person», skrifver Wallin 1822,2 de veta hvad han var
och hvad han verkade; de skola, jemte mig, välsigna hans
åminnelse och med tacksamhet ihågkomma både hans lärdomar och
hans lärosätt..... han läste.....så, att själen höjdes och
hjertat värmdes, under det att omdömet på samma gång skärptes
och stadgades.» I ett annat sammanhang prisar han äfven
Dahls »skriftkunnighet, hans religiösa sinne, hans smak och
hjerteliga öfvertygelse om hvad han meddelte åt andra».3 Af
Dahls kateketiska arbete Tio Guds Bud (1822) synes framgå,
att han förstått att förena neologiens moraliska intresse med den
gamla pietismens kraf på helgelse och trons bevisning i
lefver-net. Det är ett verkligt etiskt allvar i dessa soliloquier öfver
dekalogen, och samma allvar möter oss i hans psalmer,4 som,
äfven de, jämte vissa drag af neologien i uttryckssättet ofta
1 Nyblaeus, a. a. I: 2, sid. 236, finner, att Wallin mottagit ett
bestämmande inflytande af Boethius’ filosofiska undervisning. Det synes dock, som
skulle Nyblaeus här mest tänka på Wallins senare verksamhet. I sina
ungdomsarbeten med filosofisk anstrykning tycks han bekänna sig till
evdämonismen. Att Wallin personligen varit fästad vid Boethius framgår af hans
tal till inspektor vid en disputation på Västm.-Dala nation 2/ö 1804
(Medita-menta Aesthetica bland Walliniana å K. Bibi.)
2 I företalet till Dahls Tio Guds Bud, som långt efter hans död utgafs
af hans vänner och lärjungar.
3 Wallins bref till Lindblom, >3/io 1811 (Linköpings Stiftsbibi.).
4 Psalmer... af Doct. Christopher Dahl, 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
