- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
100

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 8

H. LEVIN

därför att erhålla k. m:ts befallning att förordna en svensk man
Johan Canutius i Älfva till prost i södertredingen, »hvilket de
andra, som äldre äro, eljes skulle tilläfventyrs motsàja, så framt
jag af eget godtycke ville detta befalla».1 Denna begäran
uppfyllde Karl XI med beredvillighet. »Såsom vi både nödigt
och nyttigt erakte», heter det helt kort och godt, »att en
capa-bel och redelig svensk prästman blir förordnad till probst uti
södertredingen pä Gotland och det befinnes, att hr Johan
Canutius skall vara därtill bäst skickelig och tjänelig, alltså är
vår nådiga vilja och befallning, att I låte honom framför någon
annan komma hos eder i consideration till detta prosteämbetes
ersättian- och beklädande».2

Som jag längre fram får omtala, tillsattes från Spegels tid
svenska rektorer till ledare af Visby skola. Nu hade skolan
också kommit under drägliga ekonomiska förhållanden, hvarför
man kunde erhålla dugliga skolmän. Från alla synpunkter var
det därför lämpligt att rector scholæ också blef bisittare i
konsistoriet. Som stöd för en sådan anordning kunde den nya
kyrkolagen åberopas. Där säges nämligen, att i stiftsstäder,
där intet gymnasium finnes, kan superintendenten till bisittare i
domkapitlet bruka »några af de närmast boende probstar eller
kyrkoherdar med rectore scholæ».3 Af detta stadgande gjorde
superintendenten Stjernman bruk. Han hade kallat öfver som
rektor en svensk, magister Nikolaus Sepelius. Vid sammanträde
i kapitlet d. 8 febr. 1688, innan ännu den nya kyrkoordningen
hunnit publiceras på Gotland, föreslog Stjernman att förordna
rektor till konsistorial, hvilket bifölls, »efter praxis finnes så
vara annorstädes». Han skulle det oaktadt fortfarande bekläda
sysslan som konsistorienotarie, hvilken han redan förut
innehaft.

Konsistoriesammanträdena bestämdes af Spegel till 4
årligen, nämligen i febr., juni, augusti och november, hvarje gång
onsdagen efter en bestämd söndag.4 Af gammalt voro
onsdagar kapiteldagar.0 1686 års kyrkolag föreskref samma veckodag
till kapitelsammanträden.

1 Mem. d. 13 okt. 1682. R. A. Visby kons. t. k. m:t.

2 Kungl, bref d. 25 okt. 1682. Kungl. bref. V. A.

3 Förordn, ang. rättegång i domkapitel d. 11 febr. 1687.

4 Prot. d. 12 aug. 1680.

5 Jansson, anf. arb., s. 24.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free