Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYRKOSKICK PÅ GOTLAND
1 1 5
En af kapitlets viktigaste funktioner var tillsättandet af
präster. Därmed har jag redan i det föregående på tal om
gotlänningarnas befordran något sysselsatt mig. Gotlands präster
erhöllo, ha vi sett, kort efter landets förening med Sverige,
1649, försäkran om, att präst valen på ön skulle företagas i
samma ordning som annorstädes i riket, »ity att hvar biskop eller
superintendent försörjer sitt stift med präster och Guds ords
predikanter», en försäkran, som också sedermera vid flera
tillfällen, om ock i andra ordalag, upprepades. Kapitlets rätt vid
prästval var därmed fastslagen. Äfven den rätt, som
församlingarna från gamla tider ägde, blef från regeringens sida
uttryckligen åberopad.
Väl bekant är, hur regeringen vid denna tid i vårt land
synnerligen ofta på lagstridigt sätt inblandade sig i prästvalen.
På Gotland förbehöll sig k. m:t uttryckligen rätt att någon gång
»af särdeles skäl» förordna »en och annan extraordinarie» till
ön, något, som vi också sett understundom hafva skett i syfte
att genom fastlänningars befordrande tillgodose det intresse,
som under hela denna tid var det ledande motivet i fråga om
regeringens gotländska kyrkopolitik, öns försvenskning till språk
och seder. Men alldeles oafsedt detta intresse lät k. m:t alltför
ofta — här lika väl som på andra håll — tillställa stiftsstyrelsen
rekommendationer, promotorial och remisser för viss uppgifven
prästman — och härvid kommo såväl »svenskar» som
gotlänningar i åtanka —, som gjort sig påmint i det kungliga kansliet,
ett oskick, som vid denna tid florerade öfver hela vårt land,
och som så ofta framkallade förvirring och oreda vid
prästvalen och därför föranledde ständiga gensägelser vid riksdagarna
från prästeståndets sida.1
Men äfven från annat håll skedde på fastlandet ofta ingrepp
i församlingarnas och kapitlens rätt vid prästtillsättningar,
nämligen från adliga församlingsbors och andra stormäns sida, hvilka
hade sina särskilda gunstlingar, som de önskade se befordrade.
Någon adel fanns ej i de gotländska församlingarna. Från det
hållet hade man sålunda ingenting att befara. Däremot hände
det — det har i det föregående gifvits exempel därpå —, att
1 Se förf:s upps. »Om våra regala gäll», Kyrkohist. Arsskr. 1900, s. 178
f. — En i försiktiga ordalag uttryckt rätt för k. m:t att benåda med
promotorial intogs i prästerskapets privilegier 1650 men uteslöts därur 1675.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
