- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
102

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 8

H. LEVIN

öns högsta civila styresman gjorde sitt inflytande gällande vid
prästvalen, ett inflytande, som kapitlet hade svårt att frigöra
sig frän.

Hvad själfva befordringsgrunderna beträffar, voro dessa
klart uttalade i prästerskapets privilegier 1650. De voro
»lärdom, ålder och förtjänst samt gåfvor och dygdelefverne».
Visserligen var regeringen själf ej så noga att strängt tillämpa
dessa befordringsgrunder, när den inblandade sig i prästvalen.
Kapitlen ålades dock att noga iakttaga personernas värdighet.
Så resolverade k. m:t öfver prästeståndets allmänna besvär 1668,
att biskop och kapitel skola vid kyrkoherdeval »intet annat hos
sig gälla låta än personernas värdighet och församlingarnas nöje
och uppbyggelse».

Hvad nu särskildt Gotland beträffar, så erinras äfven
superintendenten därstädes om, att de nyssnämnda grunderna borde
vara gällande vid prästval. Ett par lediga gäll skulle, förklarar
k. m:t 1646, återbesättas med präster, med hvilka församlingarna
kunde vara till freds, och som superintendenten »i lärdom och
lefverne pröfvar vara därtill tjänliga».1

En erinran i samma riktning gjordes ock vid andra
tillfällen från k. m:ts sida. Ett par präster i stiftet, Knut
Stockman och Stefan Wikegren, hade 1673 af Karl XI utverkat sig
kungligt promotorial, den förre till Ostergarns pastorat, den
senare till Rone. Stiftsstyrelsen åter hade i samförstånd med
församlingarna andra kandidater till de lediga gällen, hvarom
Brodinus underrättade konungens redan nu så inflytelserike
sekreterare Erik Lindsköld. Följden blef, att de d. 30 sept. 1673
för de nämnda prästmännen utfärdade remisserna återtogos
genom ett kungligt bref till superintendenten några få dagar
senare, d. 6 okt. s. å., och att de af församlingarna begärda och af
stiftsstyrelsen godkända kandidaterna erhöllo kunglig utnämning.2
Helt visst i afsikt att betäcka återtåget gaf k. m:t kapitlet i
brefvet d. 6 okt. en erinran om att vid pastoratens utdelande
endast ta hänsyn till personernas skicklighet, lärdom, lefverne
och förtjänster, »att ingen må med skäl kunna klaga sig
eftersatt och förgäten», samt till församlingarnas »billiga åstundan
och goda åtnöje, på det att ingen själasörjare må dem med ofog

1 K. m:ts skrifv. t. Ulfsparre d. 11 juli 1646. R. R.
’ Härom se »Om våra regala gäll», Kyrkohist. Arsskr. 1900, s. 179 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free