Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYRKOSKICK PÅ GOTLAND 1 1 5
nädår utgått, finge »ovägerligen och utan uppehåll» tillträda
pastoratet.
Saken var därmed icke slut. Jag har redan antydt, till
hvilket trassel och hvilken ovisshet regeringens inblandningar
— emot gällande lag — i utnämningar till prästerliga tjänster
kunde leda. Som ett exempel därpå kan denna
befordrings-historia tjäna. Äfven den af församlingen begärda prästmannen,
Olof Persson, vände sig direkt till k. m:t, som nu resolverade,
att enär denne blifvit kallad af församlingen, redan innan det
kungliga promotorialet för konkurrenten utfärdats, så samtyckte
k. m:t till att församlingen fick njuta sin kallelse till godo, »helst
emedan den framlidnes änka därigenom tillika hulpen blifver».
Däremot skulle Oxenwaldt befordras till någon annan först
va-cerande lägenhet. Därmed lät denne sig emellertid icke utan
vidare åtnöja. Han vände sig ånyo till k. m:t. Han hade
redan förut framhållit sina meriter. Han hade i fem år studerat
i Uppsala, därefter rest till Tyskland, hvarest han »igenom
Guds nådiga hjälp honorifice blef till gradum magisterii
promoverad». Hans af församlingen kallade medsökande däremot,
»hvilken för en stackot tid sedan är kommen af skolan», hade
endast två korta vintrar studerat i Uppsala. Och hvad änkan
beträffade, gick det ingen nöd på henne, ty hon »hafver så
många gårdar som barn». Hans nya klagomål hjälpte dock
icke.1
Emellertid var det synnerligen vanligt, att såväl k. m:t som
kapitlet anförde konservation eller »benägenhet» mot änkan
som skäl till utnämning. Kapitlet gjorde konservation ofta rent
af som villkor för erhållande af pastorat. I sådana fall kunde
utnämningen göras alternativ. »Locker Gud så änkians och hr
Nilses hjärtelag, att äktenskap dem emellan uppbyggas kan, får
hr Nils företräde för änkians och faderlösa barns befordrans
skull. Men sker det intet, att äktenskap dem emellan bygges,
får hr Knut företräde, efter han åldrigare är och länger tjänst
hafver.»2
1 Härom se: V. P. d. 13 juli 1669, 8 febr. 1670; 2.ne skrifv. fr.
Oxenwaldt t. k. m:t. »Eckles. handl. Visby stift» R. A. — K. m:ts skrifv. d. 12
maj, 29 juli, 29 okt. 1669.
2 Kapitlets resolution vid tillsättandet af Westkinde pastorat. V. P. d.
30 aug. 1666.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
