Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8
H. LEVIN
Äfven församlingarna höllo ofta strängt på, att konservation
skulle ske. Det var icke alltid af de vackraste
bevekelsegrunder, omtanke om det fränfallna pastorshusets bästa. Egennyttan
spelade ofta en viktig roll därvid.
Särskildt under Brodini tid florerade konservationerna.
Spegel var försiktigare; de förekommo dock äfven under hans
styrelse. Äfven Stjernman iakttog också mycken måtta. Därtill
bidrog nog också den vind, som under hans tid börjat blåsa
på högsta ort. Karl XI tillställde under senare hälften af
1680-talet flera domkapitel mycket skarpa skrifvelser, i hvilka han
förehöll stiftsstyrelserna att vid utnämningar »först och för allting
söka Guds namns ära och församlingarnas uppbyggelse genom
mogna, väl studerade, gudfruktiga och nitälskande predikanter
och själasörjare» och icke »påstå änkornas bibehållande vid
lägenheterna blott för deras köttsliga lusta och giftermål».1
Utan tvifvel var det under intrycket af sådana uttalanden
från konungamaktens sida, som Stjernman sökte förebygga, att
de gotländska studenterna skulle få tillfälle att »inställa sig»
hos prästänkorna och utverka åt sig församlingarnas kallelse,
»andra bättre meriterade prästmän till prejudice».2 — Kolmodin
var också rädd för det missbruk, hvartill konservationerna ledt.
En pastoratshungrig ung man, som genom att konservera änkan
hoppats kunna komma till Dalhem, hade hos k. m:t velat göra
sin förman misstänkt, såsom den där icke vårdade sig om
änkornas bästa. Kolmodin förklarar med anledning däraf, att
han alltid haft medlidande med de fattiga prästänkorna. »Men
för allting bör den herdelösa församlingen komma i
konsideration att med en god herde väl förses.»3
Hvad beträffar det gotländska prästerskapets
rättigheter, sådana de voro från den gamla danska tiden, så skilde
de sig i ett och annat icke oväsentligt från det svenska
prästerskapets. Först och främst gäller denna olikhet tionden, som i
dess helhet uppbars af prästerna. Någon kronotionde afdrogs
sålunda icke. Äfven i öfrigt hade prästerna här en del förmåner
1 K. m:ts skrifv. till Wexiö kons. d. 10 okt. 1687. Sv. eccl. handl.
Band V, N;o 42, R. A.
2 V. P. d. 8 okt. 1691.
3 Skr. t. k. m:t d. 18 maj 1694. »Visby kons. t. k. m:t». R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
