- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
117

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND I 2 t

1 1 5

voro ocksä lika vanliga på fastlandet. Därom vittna
oförtydbar de allmänna riksdagsbesvär, prästerskapet vid åtskilliga
riksdagar under senare delen af 1600-talet inlämnade, hvilka
gjorde, att regeringen gång på gång i sina resolutioner
bekräftade ståndets välfångna privilegier.1 Äfven allmogen å sin sida
hade — såväl i enskilda häraders som i sina allmänna besvär —
att klaga öfver, att obetänkta bland prästerskapet fordrade
alltför mycket af sina åhörare. Det var detta, som föranledde
Karl XI att utfärda en ny förordning angående prästernas
uppbörd af d. 8 febr. 1681. I allt väsentligt är den
öfverensstämmande med den af 1617.2

Denna stadga publicerades genom ett kungl, bref af d. 17
mars 1681 till vederbörande konsistorier. Äfven Gotlands
superintendent mottog genom samma bref konungens befallning
att kommunicera den öfversända förordningen med prästerskapet
i sitt stift »och sedan vederbörande tillhålla densamma
hörsam-ligen efterlefva». Meningen var sålunda, att det gotländska
prästerskapet äfven i afseende’ på sina inkomster skulle
»konformeras» med sina svenska ståndsbröder. Emellertid skyndade
sig gotlänningarna att redan följande år i sina riksdagsbesvär
hänvända sig till regeringen med begäran om bekräftelse på
sina gamla rättigheter. De förklarade, att intet kunde vara dem
kärare än den nåden, »att vi med riksens ärevördiga
prästerskap mågom vara uti all ting likformiga». De nödgades dock
frambära sin allra underdånigaste bön att framgent få njuta de
inkomster till sitt underhåll, som af gammalt varit dem förlänade.
På grund af att i hvarje församling endast få åhörare funnos,
hade nämligen härtilldags varit dem »några andra små
rättigheter utöfver den vanliga tionden till nödtorftigt uppehälle
för-undta». Härpå begärde de alltså bekräftelse, »på det vi med
dess större glädje och rolighet mågom sköta gudstjänsten och
oss från världsliga näringsmedel afhålla». Karl XI beviljade
ock den framställda begäran och förklarade, att Gotlands präster
»utan men, hinder och intrång måge och skola njuta, hvad
tillförene vant och dem af ålder å ämbetes vägnar tillagdt varit

1 Se k. m:ts res. på prästeståndets allm. besvär d. 2 mars 1660, 16;
d:o d:o d. i sept. 1664, I, 4.

2 Om prästernas och allmogens inbördes tvister se ock Sjöblom, anf.
arb. s. 152 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free