- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
128

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

i66o föreslog Brodinus prästerskapet att välja Erik Petræus,
likaledes af svensk börd, till sitt ombud, hvilket förslag af
prästerskapet bifölls. Emellertid kom han hvarken nu eller
framdeles att representera sina ämbetsbröder vid riksdagen.
Åtminstone voro enligt förteckningen i prästeståndets protokoll
för riksdagen 1660 ombuden för Visby stift vid denna riksdag
superintendenten Brodinus samt prosten i Hejde, Nils Lauritzen,
en infödd gotlänning.1 Följande riksdag 1664 hade Brodinus
däremot med sig en »svensk» riksdagsfullmäktig Petrus Gubbe
i Hablingbo. Till den första riksdagen under Spegels
superintendentstid, som hölls samma år Spegel kommit öfver till
Gotland, då Spegel själf begärt och erhållit konungens medgifvande
att »absentera sig» från riksdagen, hade frän Gotland infunnit
sig en infödd gotlänning och en öfverflyttad fastlänning; den
senare var Johan Canutius i Älfva. Utom i nu nämnda fall
var det idel gotlänningar, som utgjorde stiftets valda representanter
vid de 15 efter Gotlands förening med Sverige till 1600-talets slut
hållna riksdagar, för hvilka protokoll äro förvarade i
prästeståndets arkiv och till hvilka Gotlands prästerskap sändt ombud.

Vid samtliga riksdagar framburo Gotlands präster — liksom
prästerskapet från andra stift — sina önskemål i riksdagsbesvär.
Häri upptogos ärenden, som rörde det särskilda stiftet och dess
prästerskap. Ofta voro de af ekonomisk art. Vanligen blefvo
det gotländska prästerskapets framställningar med välvilja
upptagna af regeringen och besvarade efter önskan. Jag har i det
föregående haft anledning att anföra åtskilligt såväl ur
prästerskapets riksdagsbesvär som ur regeringens resolutioner.

Att stämningen bland stiftets prästerskap
gentemot det nya moderlandet icke var den allra bästa under
den första tiden efter öns öfvergång till svensk besittning, har
redan i det föregående vid flera tillfällen påpekats. Prästerna
gjorde sig understundom skyldiga till tämligen förgripliga både
yttranden och handlingar. Den rådande stämningen tog sig ett
eklatant uttryck omedelbart efter superintendenten Strelows död.
Jag har redan nämnt, att beslut fattats på riksdagen 1654, att
efter Strelows afgång skulle till superintendent på Gotland
infödd svensk man kallas. Det oaktadt tog sig Gotlands präster

1 Bexell, anf. arb. s. 45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free