Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND
I 2 t
det orådet före att vid sammanträde i Visby dagen efter
Stre-lows begrafning bland sig utse till dennes efterträdare prosten i
södra tredingen, den 72-årige Nils Lauritzen, pastor i Garda.
De ämnade supplicera hos k. m:t om valets fastställelse. Vid
sitt djärfva tilltag hade de handlat i samförstånd med
borgmästare och råd.
Visserligen kunde de för sitt tilltag på sätt och vis åberopa
dansk sed. I den gamla danska kyrkoordinansen stadgades
nämligen angående superintendentsval, att på tjugonde dagen
efter den afgångnes död skola »alle Sognepræster alleniste aff
Kiøbstederne y Stictet» komma tillsammans i stiftsstaden; de
skola därvid uppdraga åt fyra präster att utvälja en i lärdom
och lefverne skicklig man. Den valde skall därpå pröfvas af
närmaste stiftschef. Och om han därvid befinnes skicklig, skall
han resa till konungen för att erhålla hans bekräftelse på
ämbetet.1 Ordinansen talar endast 0111 prästerna i köpstäderna
som elektorer. Bruket blef dock, att äfven prostarna deltogo i
valet;2 understundom skedde valet af hela stiftets prästerskap.3
Hvad nu särskildt Gotland beträffar, så veta vi, att
åtminstone vid ett par tillfällen under den danska tiden
superintendentskallelsen här föregåtts af prästerskapets val.4 Hur vid
öfriga tillfällen tillgått, framgår ej af kapitlets protokoller.
Antagligt är, att superintendenten eljes utsetts direkt af konungen
utan föregående val af prästerskapet. Sådant var nämligen icke
ovanligt.5
Som sagdt, när Gotlands präster efter Strelows död togo
sig för att på eget bevåg sammanträda för att utköra en
efterträdare åt den döde, kunde de åberopa gammal sed och danska
kyrkoordinansen. Det kunde dock icke vara dem obekant, att
den danska kyrkoordningen var afskaffad och den svenska dem
anbefalld till efterlefnad. Dessutom var 1654 års riksdagsbeslut
angående svensk superintendent på ön dem väl bekant, då
Strelow offentligen hade meddelat sitt prästerskap detta beslut.
1 Rørdam, anf. arb. s. 116 f.
s Se t. ex. val i Lund 1551 (Rørdam, anf. arb. I s. 319), i Fyens stift
{II s. 419)-
3 K. m:t stadfäste valet af Hans Tausen till biskop i Ribe, hvilken var
»begjæret o. navngivet» af kapitlet, häradsprostarna och menige klereciet i
stiftet. Rørdam, anf. arb. I s. 188.
4 Jansson, anf. arb. s. 28.
0 Helweg, anf. arb. I s. 415.
Kyrkohist. Årsskrift 1910. g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
