Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 138
H. LEVIN
Det spända förhållande, som vid denna tid rådde mellan
Sverige och Danmark, i hvilket senare land man med all makt
rustade sig till krig med den norra grannen, ger förklaringen
till ett så själfrådigt uppträdande från det gotländska
prästerskapets sida. Tydligt nog voro sympatierna både bland präster
och borgare, och utan tvifvel äfven bland den af prästerna
ledda allmogen, på det gamla moderlandets sida. Stämningen
på ön var väl bekant för de styrande. Under de£ att allmogen
rundt om i Sveriges gamla landskap manades att gripa till
vapen för att möta det väntade anfallet från arffienden, vågade
man lika litet här på Gotland som i de öfriga nyvunna
provinserna lita på allmogen. Man tillät den icke gripa till vapen.
I kraft af det uppdrag, Nils Lauritzen sålunda fått af sina
ämbetsbröder, presiderade han vid flera tillfällen i kapitlet. I
protokollet d. 28 jan. 1657 kallas han därvid »vice
superintendent». I sådan egenskap hade han till och med d. 10 dec.
1656 tagit sig för att emot generalguvernören Flemings förbud
förrätta en prästvigning och insätta den vigde i Öja pastorat.
På hösten 1656 hade därvarande pastor aflidit. Han hade varit
gift med Nils Lauritzens dotter Margareta. Hon var nu en
tämligen bedagad matrona, moder till 8 barn.1 Det oaktadt
hade hon — eller kanske rättare pastoratet — fätt en friare i
en ung man Gasten Arndt, född i Danmark, hvarifrån han dock
i sin späda barndom kommit öfver till Gotland. För att
»konservera» sin dotter tog sig den af prästerskapet valde
superintendenten det orådet före att, ehuru ej i laglig utöfning af
ämbetet, ordinera den tilltänkta mågen och insätta honom i det.
lediga pastoratet. Denna sak hade, redan innan Brodinus
kommit öfver till Gotland, gifvit anledning till ganska heta strider.
Generalguvernören, som fann ordinationen olaglig, förbjöd Casteu
att administrera sakramenten. Själf hade han gifvit sitt förord
till kallet åt en redan vigd svensk prästman, Laurentius
Bone-lius, som på senhösten 1656 kommit öfver till Gotland.
Nu sammankallade Nils Lauritzen i egenskap af »vice
superintendent» sitt prästerskap till ett generalkapitel d. 28 jan.
1657, tre dagar sålunda innan Brodinus erhöll sin fullmakt.
Hans hufvudsyfte med sammanträdet var tydligtvis att förskaffa
sig ett förtroendevotum från prästerskapets sida. Han förutsåg,
1 Lemke, anf. arb. s. 416.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
