Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND I 2 t
rådande. Efter freden i Stettin 1570, då äganderätten blifvit
afgjord, synas de danska konungarna med mera omsorg ha
vårdat sig om öns förnämsta bildningsanstalt.
Sitt intresse för skolan visade den danska regeringen bland
annat genom det ekonomiska understöd, hvaraf den lät skolan
komma i åtnjutande. Så erhöllo fyra elever kost på Visborgs
slott mot det, att de biträdde vid sången i slottskyrkan.
Likaledes erhöll skolmästaren hjälp frän slottet till lön och kläder.
Det var ej ovanligt i Danmark, att understöd i denna form
utgick från de kungliga slotten till skolorna i städerna.1 Vidare
erhöllo fyra lärjungar kost på hospitalet.
Genom ett kungligt bref af d. 29 juli 1638 beviljade Kristian
IV de fattiga skolbarnen på Gotland de penningar, som voro
samlade till barnhuset. Äfven för de till universitetet i
Köpenhamn kommande gotlänningarna visade Kristian intresse. I
samma bref förordnade han, att af dem en eller två lärjungar, som lagt
god grund till sina studier och hade fattiga föräldrar, som inte
kunde hjälpa sina söner till studiernas fortsättande, skulle, så
snart de deponerat vid universitetet, erhålla fri kost därstädes.
Slutligen anbefalldes prästerna att i hvarje socken på en viss tid
om året samla allmosor till de fattiga skolbarnen.2
När ön sedermera genom freden i Brömsebro öfvergick till
svensk besittning, insåg den svenska regeringen väl, hvilket
intresse den hade af att stödja skolans verksamhet. Redan året
efter Brömsebro-freden vände den sig till öns prästerskap och
till magistraten i Visby med erinran om vikten af att de togo
sig an stadens skola. »Såsom skolor äro seminaria reipublicæ
och ungdomens upptuktelse dess fundament», borde de »sig
skolans här i Visby upprättande och deras barns och ungdoms
goda upptuktelse låta vara angelägna.»
1 Så beviljade Fredrik II 1580 250 dlr från Koldinghus till underhåll
för skolmästaren, 2 hörare (lärare) och 9 skolbarn vid staden Koldings skola,
och skulle lendsmanden på Koldinghus öfverenskomma med någon from
borgare i staden att för den anslagna summan förse nämnda personer »med
Mad og 01 tilbørligen». — 1587 förordnade konungen, att 4 skolynglingar
skulle ha kost på Kallundborg slott. — Likaledes hade 12 »skolpersoner»
underhåll från kungsgården Odense, emedan de »haffue holditt Chorsang
wdj Sancti Hans Kircke». Underhållet skulle fortfarande utgå, förordnar
Kristian IV J589. Härom se Rørdam, anf. arb. II, s. 312 f., 417, 463 f.
2 Brefvet finnes i afskr. bl. kopior af danska förordningar o. bref rör.
skolorna, särskildt skolan i Visby. »Skolväsendet. Visbv stift.» R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
