Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
af ett sådant hänvändande till Momma tyckes Bååt själf icke
ha väntat. Någon sådan följde ej heller.
Ett par år därefter, 1670, vände sig Brodinus till k. m:t.
Han androg i sin skrifvelse skolans nöd. Det af
drottning Kristina beviljade anslaget af 450 tunnor spannmål hade
skolan aldrig kommit i åtnjutande af. Visby borgerskap hade
väl hittills merendels underhållit skolans betjänte »men förmå
inte göra det nu som tillförene, efter de till talet minskade och till
medlen äro försvagade vordna.» Skolmästaren hade på den grund
begärt, att konsistoriet ville hos k. m:t framhålla skolans »slätta»
tillstånd. Brodinus begär därför, att k. m:t ville förse skolan
med nödtorftigt underhåll, »att docentes däruti må för sin tjänst
njuta sådan lön, att de däraf sig och sina må kunna föda» och
icke för sin fattigdoms och nöds skull nödgas »kvittera skolan
och sin fortun på annat sätt söka». Det skulle ofelbart ha till
följd, att skolan komme att alldeles gå under, »många till men,
hinder och skada, som eljes, i skolan väl upplärde, Guds
församling och regementet en nyttig tjänst göra kunde.»1
Icke heller detta Brodini hänvändande till regeringen tyckes
ha ledt till något resultat. Sannolikt ansåg sig regeringen icke
ha några särskilda förpliktelser gentemot Gotlands skolväsen,
så länge ön stod under drottning Krietinas förvaltning.
Skolmästaren Olof Larsson vände sig därför några är därefter till
den nye generalguvernören Gustaf Kurck med en supplik, hvari
han begärde att få åtnjuta de 80 daler, som företrädaren
uppburit af allmänna medel. Kurck lofvade, att han hos drottning
Kristina ville förorda denna begäran. Resultatet däraf torde
dock ej ha blifvit det önskade.2
Äfven Spegel visade synnerlig omtanke om Visby skolas
bästa. Skolan befann sig ännu vid hans tillträde till
superintendentsämbetet i ett så bekymmersamt läge, att det i en offentlig
handling kunde sägas, att den var »så ganska utarmad, att
hvarken docentes eller discentes med vederbörlig lust och
lifsmedel kunna där subsistera, fast mindre någon ansenlig profekt
åstadkomma.»3 Från regeringens sida var af nyss nämnd an-
1 Brodini skr. t. k. m:t d. 3 maj 1670. »Skolväsendet. Visby stift.»
R. A.
2 Afskr. af Kurcks svarsskrifv. t. Olof Larsson d. 18 juni 1674 bl.
«Prästerskapets besvär. Visby stift.» R. A.
3 Prästerskapets riksdagsbesvär 1680. »Copia och Formular-Boock.» V. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
