Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND
I 2 t
funnos dock endast synnerligen inskränkta medel att tillgå. Förutom
hvad de kunde erhålla för skolsången, hade man för detta ändamål
endast att påräkna någon del af den kollekt, som söndagligen
insamlades i stadskyrkan, samt den årliga arrendesumman för
»skolbetningen», belöpande sig till 12 dlr s. m., hvilken senare
inkomst förut hade utgått till hjälp åt rektor.1 Dessa medel
kunde emellertid inte långt förslå, särskildt i betraktande af den
usla ekonomiska ställning, som var rådande på ön. Följden
var, att endast »få och de allena, som något rikare föräldrar
haft, af gothlandis hafva kunnat bragt sig nånsin till någon
större profekt uti studier och bokliga konster».2
Borgerskapet vände sig till kapitlet och begärde, att det skulle
sörja för, att prästerskapet gjorde något sammanskott till de fattiga
skolbarnens i Visby underhåll, men kunde »intet obtinera därtill».3
— Kapitlet var nog också å sin sida betänkt på åtgärder för
att kunna bringa hjälp åt de fattiga skolbarnen. Vid samma
tillfälle, då man öfverlade om användandet af de af drottning
Kristina beviljade medlen, fördes denna fråga på tal. Då de
400 dalerna ej kunde räcka till detta ändamål också, öfverlade
man, huruvida man inte kunde få någon hjälp i en eller annan
form från landsbygden, liksom djäknarna i Sverige åtnjöto rätt
till sockengång. Frågan uppsköts till behandling längre fram.4
Kapitlet fick anledning åter ta upp frågan ett par år
därefter. K. m:t hade nämligen i ett cirkulärbref till konsistorierna
infordrat förteckning på lärarpersonalen vid stiftens läroverk.
Därjämte hade stiftsstyrelserna att afgifva betänkande, huruvida
befintliga skolor och lärarkrafter voro tillräckliga för de
särskilda orterna, samt redogöra för de medel och tillgångar, hvaraf
lärarnas löner utgingo. »Och tillåta vi desslikes», heter det
slutligen, »att om eljest några anständiga förslag kunde gifvas
vid handen till deras löns förbättring såsom fordom af
sockne-och kyrkokollekter, I jämväl dem i underdånighet andraga måge»,
på det k. m:t måtte veta, »hvad de nödigt betarfva, och på
hvad sätt de må njuta ett skäligt underhåll och uppehälle».5
1 »Skolbetningen» är en skogspark, som under samma benämning
tillhört skolan ända till för några år sedan, då skolan efter erhållet
vederbörligt medgifvande afyttrade den till staden.
2 Stjernmans skr. t. k. m:t d. 7 sept. 1688. V. kons. t. k. rmt. R. A
3 V. P. d. 10 sept. 1685.
4 V. P. d. 21 juli 1686.
5 K. skrifv. d. 10 maj 1688. K. bref. V. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
