Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND I 2 t
Äfven dåvarande landshöfdingen v. der Osten gen. Sacken,
som enligt landshöfdinginstruktionen1 hade att draga omsorg
o;n skolväsendet, understödde Stjernmans ansökan. Han
vitsordade »denna Visby stads skolas slätta villkor och tillstånd»,
sedan drottning Kristina »exspirerat». Föregående konungar
hade behjärtat skolväsendets betydelse och anslagit rundligt
underhåll åt akademier, gymnasier och skolor, »varandes denna
enda Visby stads skola öfrig, hvilken till dato intet kunnat
hugna sig af samma nåd och sällhet» på grund däraf, att ön
först helt nyligen återfallit under k. m:ts fria disposition. Han
begärde liksom Stjernman, att k. m:t täcktes med nåd omfatta
provinsens invånare.2
Sådana klagorop kunde inte ens Karl XI lämna obeaktade.
Han beviljade det begärda understödet och gaf statskontoret
befallning att uppföra de 400 dalerna på följande års stat.
Därmed var skolans verksamhet något så när tryggad.
Tydligtvis borde Visby skola, rätt skött, kunna blifva ett
af de förnämsta medlen för den nya provinsens införlifvande
med sitt nuvarande moderland. Den borde kunna blifva den
förnämsta härden för svensk kultur på ön liksom också ett
medel för det svenska språkets allmänna införande. Här fingo
ju de, som senare skulle bli folkets lärare och präster, sin första
utbildning. Men för att skolan också skulle kunna fylla denna
sin uppgift, var villkoret, att ungdomens lärare själfva voro
hemmastadda i svenska språket och för öfrigt voro af uppriktigt
svenskt gemyt.
Men med det inflytande, magistraten hade på
lärartillsättningen, var det icke gifvet, att dessa villkor också skulle blifva
fyllda. Den danska kyrkoordinansen föreskref, att
superintendenten, som hade att öfva uppsikt öfver skolan, äfven ägde att
tillsätta skolmästare (rektorer), »huilcke hand sielff med sogne
præsten oc de beste wdy Raadet haffuer ofiuerhørd».3
Magistraten hade sålunda en viss medbestämmanderätt vid skol-
Det öfriga allt likasom hans collega.
Af landet probstepengar..................................D:r io.>
Se »Prästerskapets besvär, Visby stift». 11. A.
1 Landshöfd.-instruktionen d. 28 jan. 1687, § 4, se Styffe, Samling
instruktioner för högre o. lägre tjänstemän, s. 303.
2 Säckens skr. inneligger i Stjernmans.
3 Rordam, anf. arb. I. s. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
