Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 160
H. LEVIN
mästarval. Skolmästaren åter hade att själf taga hörare till
sin hjälp, »oc tage dennom, som sogne præsten kiender der
gode fore». Under den första svenska tiden tyckes man icke
hafva velat gå magistraten förbi, och det vare sig vid tillsättande
af skolmästare eller hörare. För öfrigt skedde tillsättandet icke
af superintendenten personligen utan af kapitlet. Den g febr.
1670 tillsattes en lärartjänst i kapitlet, hvarvid en så lydande
resolution fattades: »Emedan Hans Persson nu blifver kallad ur
skolan och Clas Trulsson pröfvas därtill tjänlig, enkannerligen
för musikens skull, alltså är consistorii vilja, att förbemälte Clas
Trulsson kommer i Hanses ställe att förestå höraretjänsten,
dock att det sker med magistratens consens och bevillning».1
Vid andra tillfällen nämnes i protokollet ingenting om
magistratens medgifvande. Anledningen därtill kan ju vara, att den
sökande blifvit remitterad från magistraten; den kan också vara,
att de i allmänhet kortfattade protokollen ej upptagit denna
sak, enär den ansågs såsom något själfklart. Otvifvelaktigt har
magistraten hållit pä den rätt, den af gammalt ansett sig äga i
fråga om lärartillsättningar.
Följden blef, att det dröjde länge, innan några svenska män
blefvo befordrade i skolan, och det ehuru det gång på gång
föreskrefs, att svenska lärare skulle nämnas. Att en sådan
befallning icke efterkoms, kan ju också ha sin naturliga förklaring
däri, att det inte var så lätt att få öfver dugliga personer från
fastlandet till Visby skola, då skolan låg i lägervall, och då
därjämte endast ett ytterst osäkert och otillräckligt underhåll
var att påräkna.2 På samma gång Karl Gustaf, sedan Gotland
anslagits till hans underhåll, uttalade sin missbelåtenhet med det
lättvindiga sätt, hvarpå gotlänningar befordrades till pastorat
på ön, utan att befallningen om deras studier vid Uppsala
akademi noggrant iakttogs, framhöll han som önskvärdt, att ock
»skolan med inga andra officianter förseddes än svenska».8
Regeringen föreskref ock med anledning häraf, att »inga andra
utom svenska skolemästare och informatorer» skulle tillsättas.4
1 Prot. d. d.
2 Med hvilken svårighet det var förbundet att erhålla fastlänningar till
lärare, se »Visby stift under Spegels ledning». Kyrkohist. Arsskr. 1904, s. 130 f.
3 Hertigens mem. till sekreteraren Sylvius d. 22 jan. 1653.
4 K. m:ts res. på Svlvii inlämnade punkter. Afskr. bl. Handlingar rör.
Karl Gustafs förläningar, Gotland. Stegeborgs saml. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
