- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
158

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H. LEVIN

hvad prästerskapet i detta stycke begärt, få förblifva i »vanligt
bruk och esse».1

De svenska superintendenterna visade också mycken
omsorg om skolväsendets utveckling. Brodinus ålade sina präster
på prästmöte 1659 att se till, att barnen ordentligt besökte
skolorna. Men då det visat sig, både att barnen voro tredska att
lära sina kristendomsstycken, och att föräldrarna gjorde sig
skyldiga till försumlighet, när det gällde att hålla barnen och
ungdomen till skolan, borde man fortfarande, som hittills skett
på Gotland, belägga slik försummelse med vederbörligt straff.
Härom fanns stadgande i den danska ordinansen och i en dansk
kunglig förordning af d. 27 mars 1629. Tröga barn skulle,
föreskrifver nu Brodinus, vara underkastade »arbitral näpst» af
kyrkoherden, kyrkovärdarna och föräldrarna. Om föräldrarna
läto försummelse komma sig till last, skulle de förmanas. Hjälpte
inga förmaningar skulle de böta V2 rdr. Andra gången dubbelt.
Tredje gången skulle de stå uppenbar skrift och afhållas från
nattvarden, till dess de fullgjort ålagdt straff.2 Orsaken till att
Brodinus upptog denna fråga vid 1659 års prästmöte, var nog
den erfarenhet, han under sin visitationsresa föregående år i
södra tredingen hade gjort. Där klagades nämligen gång på
gång öfver föräldrarnas försummelse i detta stycke. De hotades
med straff.

Vid prästmöte 1666 ålade Brodinus prostarna att vid sina
visitationer tillse, att dugliga skolmästare förordnades i
församlingarna. Han möttes dock af sina prostar med ett misströstande
»Gud gifve, man kunne få dem, som dogliga äro». Att man
inte fick ha för stora pretentioner på skolmästarnes duglighet
för sitt kall, framgår af superintendentens yttrande vid samma
tillfälle: »Nyttigast äro de, som skrifva kunna.»3 Det synes ock
understundom hafva varit tämligen klent beställdt äfven med
vederbörandes förmåga att läsa innantill. Gothem och Hörsne
hade gemensam skolmästare. Pastor i Gothem förklarade, att
bönderna voro tillfreds med honom. En annan hade emellertid
sökt tränga undan honom. Pastor i Hörsne framhöll, att
anledningen därtill vore, att hans församlingsbor utvalt en person,

1 K. res. d. 16 apr. 1647. V. A.

1 Se prot. Samma stadgande hade Brodinus gjort redan i kapitlet d. 8
dec. 1657. Se prot.

3 Prot. d. 28 aug. 1666.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free