Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND
I 2 t
»som kunde läsa i böcker och lära deras barn det». Det
oaktadt gaf pastor i Gothem den förutvarande läraren godt
vittnesbörd och begärde i kapitlet, att han skulle få stanna året ut.
Brodinus ansåg ock, att om han icke »försett» sig, så kunde
han icke drifvas bort, förrän hans är var ute.1
Att det var mycket, som briste i fråga om bygdelärarnas
utbildning och duglighet är ej så mycket att undra öfver i
betraktande af de synnerligen otillräckliga existensmedel, som voro
dem beskärda. Skolmästarne här på ön synas icke alldeles ha
motsvarat de danska degnerna, hvilka voro både klockare och
lärare i församlingarna. Klockartjänsten var på Gotland icke
förenad med skolmästartjänsten, en omständighet, som gjorde,
att skolmästarens underhåll blef ännu ringare. I Danmark var
det sörjdt för, att degnerna erhöllo nödiga existensmedel.
Kyrkoordinansen föreskref, att de skulle »fange een god tilbørlig
\vn-derholdingh, som de kunde haffue deris fode oc ophold wdaff».2
Och Ribe artiklar af 1542 innehöllo, att hvar bonde skulle gifva
degnerna så mycket korn, som de erhållit »aff arrildz tiidt».
Där det icke förslog, hade konungens befallningsman att
förhandla med bönderna, sä att degnerna erhöllo »tilbørlig
wnder-holdingh».3 Någon närmare bestämmelse, huru rpycket
degnerna skulle erhålla, tyckes ej, för så vidt jag funnit, hafva
gifvits. Stadgandena rörande degnens lön äro uttryckta i sådana
mer obestämda termer som de anförda.4
På Gotland hade sockenskolmästarne ett till beloppet
bestämdt underhåll, visserligen ingalunda rikligt. Skolmästaren
skulle uppbära en lop (fjärding) säd af hvarje gård. Klockaren
uppbar en half lop.5 Utom det, att underhållet var synnerligen
knappt, hade skolmästarne svårt att få ut, hvad de skulle ha.
1 Prot. d. 26 maj 1657.
2 Rørdam I, s. ni.
3 Rørdam I, s. 202.
4 Äfven vid enskilda klagomål ålades bönderna att erlägga, det »j
plig-tiich ere oc i aff gammel tiid giortt oc giffuet haffue». Kungl, bref t.
bönderna på Laaland d. 26 sept. 1554. Rørdam I, s. 386.
ü Prot. vid prästmöte d. 28 aug. 1666. Från 1696 finnes en af
konsistorienotarien, skolrektorn Sepelius, uppsatt förteckning på hvad skolmästare och
klockare enl. gammal sed hade att uppbära. Förutom den råg, han hade att
erhålla af bönderna, skulle han uppbära V2> SA 1 dlr s. m. af hvarje kyrkas
»tafielpenningar». Därjämte hade han af pastoratet underhållen bostad. Lemke,
anf. arb. s. 508.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
