Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND I 2 t
att hålla hand öfver att, hvad prästerna i denna punkt begärt,
iakttogs.1
Som en utväg till att förskaffa sockenskolmästarne bättre
underhåll föreslog Stjernman, att klockare- och lärarsysslorna,
som varit skilda, skulle förenas. Detta förslag stötte emellertid
på motstånd från prästerskapets sida, från hvilket håll den
invändningen gjordes, att förslaget knappast läte sig realiseras i
pastorat, där det funnes 2 eller 3 sockenkyrkor, enär pastoratet
hade gemensam lärare, men hvarje församling måste ha sin
särskilda klockare, då en gemensam sådan ej kunde bestrida
ringning och andra till tjänsten hörande sysslor på flera håll.
Häremot framhölls, att skolmästaren kunde vid annexkyrkorna ha
sina substitut, som ansvarade för ringningen och hade hand om
kyrknyckeln. Och för att en sådan anordning ej skulle
medföra så stora kostnader, kunde man »tala väl med någon, som
bor näst kyrkian, att han det gör».2
Kristendomsundervisningen var bygdeskolornas förnämsta
uppgift. Men vid sidan däraf hade de också en för Gotlands
sammansmältande med Sverige viktig uppgift i att lära folket
svenska språket.
I sitt ämbetsmemorial af d. 30 juni 1680 förfrågade sig
Spegel hos k. m:t, huruvida ungdomen skulle vid
undervisningen i skolorna vänjas vid svenska språket, eller om man skulle
»blifva vid det sätt, som härtilldags hafver varit brukligt där
på orten». Tydligtvis hade det svenska språket vid
folkundervisningen ännu icke gjort synnerligen stora framsteg. Däröfver
är föga att undra. Den första generationen var ännu
knappast borta, sedan landet blef svensk provins. Undantagslöst
voro allmogens lärare ännu gotlänningar, uppvuxna med danska
som modersmål. Nu ansågs emellertid tiden vara mogen för
allmännare införande af svenska språket vid undervisningen.
Karl XI besvarade därför Spegels fråga så, att liksom det
blifvit förordnadt i fråga om de forna danska provinserna i det
sydliga Sverige, så skulle också på Gotland ungdomen
informeras i det svenska tungomålet.
Jag har i en föregående uppsats, »Visby stift under Spegels
ledning», redogjort för Spegels åtgöranden för att befordra det
1 Landshöfd:s res. d. 22 okt. 1692 jämte prästerskapets besvär, kungl,
bref. V. A.
2 Prot! d. 29 jan. T687.
Kyrkohist. Årsskrift. 1910. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
