Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. LEVIN
Leffnit». Endast då dagen var »stackit om Vinteren oc Præsten
haffuer flere Tienister», skulle han äga att inskränka sig till
att en eller två gånger uppläsa Luthers förklaring öfver den
del af katekesen, som han eljes skulle haft att behandla.1
Denna sak lades det gotländska prästerskapet pä hjärtat
vid prästmöte 1634 af dåvarande superintendenten. Prästerna
förmanades nämligen att söndagligen några gånger uppläsa
någon del af katekesen jämte Luthers förklaring samt bifoga en
kort utveckling af det lästa, pä det att de äldre i församlingarna
på detta sätt så småningom skulle lära sig förstå katekesens
innehåll.2
Brodinus kunde sålunda åberopa gammal dansk sed och
lag, när han på prästmötet 1659 ålade sina präster att vårda
sig om katekesundervisningen. Särskildt hade de att hvar
söndag uppläsa ett stycke ur katekesen jämte Luthers förklaring.
Därefter skulle de närmare utlägga ett eller ett par bud,
hvartill de kunde använda en kvarts timme. Dessutom skulle det
lända till icke ringa nytta och uppbyggelse, om de efter slutad
gudstjänst anställde predikoförhör med ungdomen.3
Helt naturligt var också Spegel angelägen om att hos sina
präster inskärpa deras plikt att beflita sig om
kristendomsundervisningen. Därom erinrade han ofta vid kapitelsammanträden.4.
Med folkets kristendomskunskaper var det också i allmänhet
synnerligen illa beställdt. Efter afslutad Visitation i södra
tre-dingen hösten 1680 erinrade Spegel med anledning af de
erfarenheter, han under sin visitationsresa gjort, prosten i
tredin-gen, Peder Gubbe, att tillhålla pastorerna att i sina predikningar
förklara någon trosartikel och »den efter texternas anledning så
enfalleliga och grundeliga föreställa, att deras åhörare, hvilka nu
tyvärr veta hvarken begynnelsen eller änden af sin kristendom,
måge hädanefter något fatta däraf».0
Äfven Stjernman var angelägen om, att
kristendomsundervisningen ej försummades af prästerna. Han införde dock en
annan ordning, i det han skilde katekesundervisningen från
predikan och lät den följa efter slutad gudstjänst. Men då hvarje
1 Rørdarn, anf. arb. III, s. 161 f.
2 Lemke, anf. arb., s. 31.
3 Prot. d. 31 aug. o. 1 sept. 1659.
4 T. ex. d. 14 sept. 1682, 17 jan. 1683, se prot.
° »Visby stift under Spegels ledning», Kvrkohist. Arsskr. 1904, s. 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
