Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - IV. Om lekamligt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN. OK t.F.KAMLIGT ARBETF.
som äfwen i detta synda-straffet tillredde för den fallna Adam et
præservative mot wällust, lättia och andra odygder, deri han råka
kunnat, så framt han effter affallet så makligen fått lefwa såsom
tilförene i Edén. Man ser än i dag mång Adams barn, som ligga
fångne i matbegär, äro latebukar och wilja intet giöra gagn, så
framt icke hunger och törst drefwo dem dertill. För sådana är
det en Guds wälgärning, at de måste arbeta och swettas, på
det wällust och lättia icke skulle1 än wärre fördärfwa dem.
Men lofwat ware Christus Jesus, wår andeliga stamfader,
som i stället för Adams wällustiga (och lata)2 natur föder oss på
nytt til et annat sinne och giör oss så angelägna om Guds wärk
och wilja, (Joh. 6: 27, 29, cap. 4: 34), så at icke allena wällust och
lättia förswinna,3 utan ock stundom kroppsens lekamliga nödtorfft
försummas, nemligen häldre än at* någon andans böijelse
hämmas och dämpas skulle.
Eljest hwad anförda5 språk angår, så wisar hela sammanhanget,
at det6 innehåller en undsäijelse eller antydan, hwad onda påfölgder
på Adams affall (cfr Deut. 28: 44, 53)7 honom öfwerfallandes worde,
hans fördärfwade8 kött til späkande; men icke är det et allmenneligit
Guds bud, at alla menniskior, när de skulle äta, bort arbeta sig
swettiga förut. Hela textens sammanhang v. 16—19 wisar nogsamt,
at Gud der blott antyder Adam, hwad bittra frukter kundskapsens
träs ätande honom bärandes wordo. Til exempel v. 17,
»Förbannad ware mareken för tina skull; med bekymmer skal tu nära
tig på henne i alla tina lifsdagar». Nemligen menniskians wanart
skulle sådant med sig föra. På synden följer ju förbannelse (Deut.
28: 15 seqq.), och otron förorsakar mycken onyttig oro, smärta
och bekymmer (Ps. 39: 7). Deremot om Guds af Adam förlorade
beläte rikeligen förnyades i oss under Christi döds och lifs
delaktighet, så blefwe ock wälsignelsen förnyad i den yttra naturen
(Es. 60: 17). Och om Christi bud och löffte i Matth. 6: 33 med
trones lydaktighet antoges, så kunde Adams barn undgå mycket
bekymmer, hwarmed de eljest i förbannelsen taga äran från
Gud, försörj andes sig sielfwa.
§ 30. Derföre må ingen förtänkia oss, at wi genom Christum
söke förlossning från Adams förderf och usla tillstånd, nu
skyn-dandes oss ur den qwäljande naturen til lifsens träd, fastän Cherubs
1 Så samtliga i st. f. ett väntadt skola. 2 N. 1980 c, 3 N. 1980 c;
öfriga förswinna. 4 Saknas i N. 1980 c. 5 N. 1980 c det anförda.
0 V. detta. 7 V. och T. 269. 8 N. 1980 c fördärfwa«de.
Kyrkohist. Årsskrift 1910. j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
