- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
79

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - V. Om världsliga präster. (Forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSÉN, OM VÄRLDSLIGA PRÄSTER

<?5

§ 5. Frälsarens bud i Matth. 7: 15—23; 15: 14 om falska lärares
och blinda ledares öfwergifwande är et angelägit salighets råd och
skämtar intet, när man i sömnaktighet, klemig undergifwenhet och
menniskio-fruktan lemnar sin tro och samwete under sådanas lydno,
dom-sagu och herradöme. Sannerliga, den som fått känna, hwad
samwets hugg och blodiga sår af sådana skadedjurs tänder1 pläga
slås i Christi får, han kan icke undra derpå, at Christi herda-trohet
upwäcker dem (Zach. 12: 8), som äga hans anda, at med David wåga
lif och blod, om dock et enda lam räddas kunde (1 Sam. 17: 34, 35).

§ 6. Än mera, om Goliath (en sönderslitare och undertryckare),
en rese från Gath (de Enakims stad, Jos. 11: 22), framträder i sin
if-wer, harnesk och rustning, hotande hela Guds Israel med död och
undergång, hwad säger Christus därtil? Han gråter först i siälar. Ja,
sannerliga, han gråter och hiärtat blöder, icke allenast däröfwer, at
Jerusalems mun-christna inwånare låta satan upägga2 deras hiärtan
til at förfölja och hata Christi barn, utan ock derföre at desse barnen
äro tröge och sömnaktige, så at han måste bruka Assur til et ris
öfwer dem (Es. 10: 5—27; Apoc. 2: 10).

Men hwad giör Jesus sedan, då hans folk är muntert, hörsamt
och beredwilligt at häldre lida den timeliga döden än at lemna sin
andeliga trefnad och ewiga salighet åth Goliaths tro, discretion och
skötsel? Swar: Då kundgiör Jesus sino folke Psalmen Davids den
andra och gifwer åt sina oförskräkta wallebarn 5 släta stenar ur
Lifsens bäck, af hwilka en enda, ehuru slät, simple och olärd han wara
månde, är han dock mäktig nog at nederlägga den otrognas förnufft
och stolta panno, när Guds finger är med i wärket (1 Sam. 17: 40).

§ 7. En hwar medgifwer lätteligen, at David ej försyndade sig
mot Jesu bud (§ 5), Jesu ödmiukhet och kärlek, då han dömde, at
Goliath war en oomskoren man til hiärta och öron, en afgudisk och en
fiende emot den sanna Guden, den sannskylliga gudstiensten och den
lefwande Gudens egendoms folk. David förtröstade ock intet på
Sauls harnesk, utan lade det ifrån sig och gick emot resen i trone på
Herrans Zebaoths namn, Israels hährs Guds, den Goliath försmädt
hade.

Samma tro, sinne och hiärta, som David hade, finnes än i dag hos
Christi kära barn och trogna wänner. Desse strida mot högmod med
ödmiukhet, mot hatarens förföljande3 nit med Christi kärliga och
lidsamma sinne, mot de höglärdas förnufft och hierne-tro med Andans
swärd och hiärtans tro, hållandes det för sin seger, at lögnen blifwer

’ Ej i T. 269. 2 T. 269 äggia. 8 Ej i T. 269.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free