- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
84

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - V. Om världsliga präster. (Forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN IO()

härligande. Se Dan. i: 17, 20; cap. 2: 19, 23, 24-30; cap. 5: 11,
12, 17). Men efter de chaldeers otro sade, at Gud icke bor när
men-niskom, så fingo de intet lius af Gud til at predika Guds ord för
konungen, fastän deras lif för sådan brist skull stod i yttersta fara.
Dock likwäl woro de så beskedelige, at de ödmiukeligen exciperade
mot konungens lag i et så öfwernaturligit mål, som det war at
predika Guds ord, hwilket icke stod i deras, eij heller i konungens makt
och godtycko. »Ingen menniskia är på jordene», sade de, »den
det konungen begärar, säija kan (nemligen prophetera, d. ä. taga
sinnet eller ordet af Gud och gifwa det menniskiom, 1 Cor. 14: 1).
Och är eij heller någon konung, ehuru stor och mäktig han är,
som sådant af någon stiernekikare, wisom eller chaldée eskar.
Ty det konungen uppå eskar är för högt (för alla werldsligen1
höglärda), och är eij heller någon, som detta för konungen säija kan,
undantagna gudarna, hwilka icke bo när menniskiomen» (Dan.
2: 10, 11).

§ 14. Min läsare torde inwända, at prästerna icke allenast
såsom academici hafwa chaldéers naturliga lärdom och studier, utan
de hafwa ock bibelen, systemata theologica, prediko-böcker m. m.
Hwar til swaras:

i :o. Om än de wise i Babel hade lähnt bibelen af Daniel och
däraf, effter sit lärda hufwud sammanfattat et utstuderat
minnes-wärk, corpus doctrinæ theologicæ, så hade de dock omöijeligen
ur alt sit lärdoms förråd kunnat frambära (effter konungens
vi nek och ordres) et enda lef wände Guds ord eller oracel,
som passade på de omständigheter, som då woro. Daniel sielf, som
hade bibel (Dan. 9: 2) och förökte bibelen, måste tillika med sina tre
bröder i trone gå til Guds lefwande ord genom en alfwarlig bön,
innan han kunde få något Guds tal eller predikan färdig at hålla för
konungen (Dan. 2: 17-23).

2:0. Den studerade och bibelfasta Saulus hade både den Heliga
Skrifft och traditioner samt consistorii fullmakt. Men huru
predikade han, innan Jesus råkat honom på wägen? Läs hans egen
bekännelse därom i Act. 26: 9-12; cap. 22. Sedermera, då hans
pha-risaiska lärdom blef slagen til jorden och han giordes delaktig af
Jesu krafft, lius, röst och ord, samt fått en tid wäxa til i hans sinne
och lefwande theologie på försakelsens och korssens stig, då först
kunde han predika Guds ord, det är, tala ur Gudi, för Gudi, i Christo
(2 Cor. 2: 17) såkrafftigt, at åhörarena kunde förnimma, det Christus

1 T. 269; V. verldsliga. 2 T. 269; V. Gud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free