Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - En historik öfver svenska kyrkans vård om lapparnas barn jämte allmän motivering för en omorganisation af det nuvarande skolväsendet i lappmarkerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
IO()
Ända till 1730-talet fanns blott en skola för lapska barn,
den s. k. Skytteanska, hvilken grundades af Gustaf II Adolf.
Efter att en kort tid hafva varit förlagd till Piteå flyttades
denna skola år 1631 till Lycksele och varsedan stationerad där 1631
till år 1865. Genom nådigt bref sagda år förordnades, att den
skulle förflyttas till Tärna dåvarande kapellförsamling i öfre delen
af Umeå lappmark, hvarest den ännu är förlagd.
Den Skytteanska skolan är egentligen en donationsskola,
enär riksrådet Johan Skytte till dess underhåll skänkte dels af
egna, dels af insamlade medel, 5,000 daler silfvermynt, hvilka
medel öfverlämnades till regeringen, som i stället åtog sig
skolans framtida underhåll.
Då intresset för missionen bland lapparna i början af
frihetstiden begynte vakna till nytt lif, blef man äfven betänkt på
att bättre än dittills sörja för den lapska ungdomens
undervisning. Vid riksdagarna 1723, 1734 och 1738 m. fl. fattades 1723
många för denna sak viktiga bes’ut. Den 3 oktober 1723 utkom
en Kungl, förordning »om Lappländares flitigare undervisning i
kristendomen och skolors inrättande där i orten». Ar 1739
tillsattes i öfverensstämmelse med af ständerna vid riksdagen året
förut framställdt förslag en särskild »direktion öfver Lappmarks
ecklesiastikverk», hvilken skulle ha högsta öfverinseendet öfver
bemälda ecklesiastikverk och om dess angelägenheter samråda
med vederbörande landshöfding och konsistorium.
Dessa åtgärder ledde till inrättande af ett flertal skolor för
lapparnas barn. I Åsele och Jokkmokk öppnades
lappfolkskolor, en i hvardera församlingen, år 1732, i Arjepluog och
Utsjoki 1743, i Jukkasjärvi 1744, i Föllinge 1748 samt i
Gellivare 1756.
I hvar och en af dessa skolor mottogos 6 elever till
underhåll på offentlig bekostnad. I den Skytteanska skolan
under-höllos några flere frielever, vanligen 10. Dessutom kunde
ytterligare ett antal lärjungar mottagas, som underhöllos af
föräldrarna.
Eleverna stannade vid skolan året om. Skolkursen varade
vanligen två år. Undervisningsspråket var efter förhållandena,
dels svenska, dels lapska, dels finska.
Skolorna voro afsedda för nomadlapparnas barn, men
stundom medgafs äfven, att nybyggares barn intogos, då föräldrarna
själfva underhöllo dem. Hvad Lycksele skola angår, tillerkän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
