Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - J. Nordlander. Om prosten Nils Grabbs härstamning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om prosten Nils Grubbs härstamning.1
Uti den skildring af prosten Nils Grubbs lif och verksamhet,
som, författad af E. Wermcrantz, ingår i denna publikation,
4:de årg., förekommer s. no en redogörelse för prostens släkt.
Enligt denna var Nils Grubb född i Umeå 1681 samt son af
handlanden och rådmannen därstädes Nils Andersson Grubb,
hvilken i sin ordning var son till Anders Nilsson Grubb, också
hemma i Umeå.
Då vi tro oss kunna följa den märklige mannens släkt litet
längre tillbaka, torde ett litet tillägg till släkttaflan ej sakna sitt
intresse.
Prostens äldste kände stamfader hette Anders Pedersson
och var boende i Grubbe by helt nära Umeå stad, från hvilken
också tillnamnet är lånadt. Redan denne var en på sin tid
betydande man. Enligt Gustaf I:s registratur fick han år 1526 i
förläning lapparna i Umeå socken tillika med konungens saker
och ränta mot det, att han årligen skulle gifva konungen 2 timmer
(i timmer = 40 stycken) mårdskinn, som var den årliga skatten
af dem, och denna skulle han årligen förbättra med 10 mårdar.
Äfven skulle det åligga honom att för konungens räkning bland
•dessa lappar uppköpa tran, älghudar, bockskinn och annat, som
<lär falla kunde.
Ar 1543 är denna Anders tydligen död, men enligt
jordeboken finnas då i samma by två män, Jacob Andersson och
Östen Andersson, som helt visst äro hans söner. Af dessa är
■den förre innehafvaren af ett synnerligen stort hemman. Men
äfven i ett annat afseende skiljer han sig ifrån andra bönder:
flere år t. ex. 1555, 56 är han fogde öfver »Uma och
Änger-tnanne lappar». Såsom skrifkunnig har Jacob själf redovisat
för sitt fögderi. — Anders var ock s. k. landsköpman. Emedan
man på denna tid ej hade någon köpstad närmare än i Gästrik-
1 Såsom källor till denna uppsats hafva företrädesvis användts
fogderäkenskaper i kammararkivet. Jakob Anderssons nedan omnämnda bref till
Axel Oxenstierna (maj 1621) finnes i Oxenstiernska brefsaml. i riksark.
Kyrkohist. Årsskrift 1910. g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
