Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - J. Sjöholm. Ett bref från Carl Adolf Agardh till Carl Fredrik af Wingård i skolfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett bref från Carl Adolf Agardh till Carl Fredrik af
Wingård i skolfrågan.
Till belysning af de tvänne motsatta hufvudståndpunkter,
som framträdde i den 1825 nedsatta stora Comitén till
öfverseende af Rikets Allmänna Undervisningsverk, af hvilken både
Wingård och Agardh voro medlemmar, och som afgaf sitt
betänkande den 20 december 1828, meddelas härmed ur den i
Uppsala Universitetsbibliotek förvarade samlingen Bref till C.
F. af Wingård (vol. G 323 c.) följande bref från Agardh från
början af 1827. Anledningen till brefvet framgår tillräckligt
tydligt af brefvet själft. Här må blott påpekas, att den kritik
af det dåvarande klassiska studiet, som Agardh i brefvet så
skarpt uttalar, uti det Bidrag till de serskilda Skol-Systemernas
Characteristik, som under Bil. 2 intogs såsom det andra af hans
särskilda anföranden till Betänkandet, egentligen blott kommer
fram i en not p. 17. — Språkstudiet fick härigenom, väl icke
allmänt, men i många skolor, en ensidighet, som hotade att
förstöra det klassiska studium sjelft, och man kunde till den
■lämpa Hamlets svar på Polonii fråga: — Wath do you read,
my Lörd? Words! Words! Words! — Den raka motsatsen
till Agardhs ståndpunkt är i komitébetänkandet icke uttalad af
Wingård, utan af Hans Järta, som i sitt särskilda Anförande
om Undervisningsverkens Organisation i äldre och nyare tider i
fråga om de klassiska språkens studium förklarar: För
mängden anser jag detta studium vara nyttigt, förnemligast såsom
en intellectuell gymnastik. Denna mängd kan ej intränga nog
djupt i den Grekiska och Romerska litteraturen, för att uppfatta
andan deraf. Men den kan genom de grammatikaliska
öfnin-garna lära sig forska och tänka, samt på eget modersmål redigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
