Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2i‡
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 187
sättning af Olaus Magnus’ berömda Historia de gentibus
septen-trionalibus. — I slutet af år 1909 förelåg också första bandet af
denna den första svenska öfversättningen af detta arbete under
titel Olaus Magnus historia om de nordiska folken (tr. i Uppsala
hos Almqvist & Wiksell). Fullt färdigt kommer hela verket
att omfatta icke mindre än fem band, af hvilka det sista skall
innehålla utom noter och kommentarier en litteraturhistorisk
monografi öfver Olaus Magnus jämte en bibliografisk
redogörelse för hans olika arbeten, upplagor o. s. v. samt slutligen
ett hela arbetet omfattande register. För subskribenter betingar
hela verket ett pris af 50 kr.
Med hänsyn till det redan utkomna bandet, våga vi i allo
instämma med Hist. Tidskrifts omdöme, att det nya arbetet
lofvar att i alla afseenden blifva en prydnad för vår litteratur.
— I januari-häftet af Preussische Jahrbücher för år 1909
har prof. Th. Brieger till förnyad behandling upptagit den
omdebatterade frågan om Luther und die Nebenehe des Landgrafen
Philipp von Hessen. Som bekant finnes det kanske ingen punkt
i Luthers hela lif, mot hvilken mera energiska och till synes
framgångsrika angrepp blifvit gjorda från så väl protestantiskt
som katolskt håll, än mot just denna. Så har Luthers senaste
»kulturelie» biograf Hausrath icke lagt fingrarne emellan, då
det gällt att klandra den store reformatorn för hans
eftergifvenhet mot landtgrefven af Hessen. Hausrath förmenar sålunda,
att det varit företrädesvis politiska hänsyn, fruktan för
landt-grefvens öfvergång till det katolska partiet, som bestämt Luthers
uppträdande i denna fråga. Det är nu särskildt mot denna
uppfattning, som Brieger i sin undersökning med skärpa vänder
sig. Den måste — framhåller han — vara ohållbar redan på
den grund, att Luther, om han sett saken politiskt,
ovillkorligen med sin skarpblick måste hafva insett, att just från
politisk synpunkt var detta äktenskap nätt upp det oförståndigaste
steg, som kunde tagas. I en öfvertygande bevisning gör B.
däremot gällande, att förklaringen till Luthers handlingssätt är
att söka i hans religiösa och vetenskapliga öfvertygelse, hans
ställning till den Heliga Skrift och särskildt det Gamla
Testamentet, hans uppfattning af äktenskapet, bikten och därmed
sammanhängande frågor. Det är märkligt, hvad B. påpekar,
eller att påfven Clemens VII handlar i ett likartadt fall med
afseende på Englands konung Henrik VIII efter samma grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
