Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Framställningar af modernismens historia - Johannes Kübel. Geschichte des katholischen Modernismus, Tübingen, Mohr 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 3J5
syn på religionens värld. För öfrigt erkänner ban, att
situationen för modernismen är mycket kritisk, och att katolicismen
mer än en gång visat sig kunna med yttre maktmedel krossa
rörelser, hvilka dock i sig burit sanna och lifgifvande tankar.
(Kübels intresse för och duglighet att följa med och skärskåda
samtidens viktigaste religiösa företeelser öfver hela det kristna
området har fått ett öppet erkännande, då han på uppdrag
från och med 1910 öfvertagit redaktörskapet af den viktiga,
tyvärr allt för mycket förbisedda tidskriften »Chronik der
christlichen Welt».)
Innehållet i Kübels bok behöfver jag här icke länge dröja
vid, pä svenska finnes ett utförligt och godt referat af Axel
klint i Bibelforskaren 1909 hft 5. Kübel börjar med en
teckning af det nuvarande läget, öfvergår därpå till modernismens
historia, hvars utgångspunkt han finner i »amerikanismen»; en
fortsättning af denna ser han i »Herman Schell’s
idealkatolicism», åt hvilken han ägnar 45 sidor. Härifrån är
öfvergången naturlig till »de tyska reformkatolikerna» (Albert
Erhard, josef Müller m. fl.), hvilka beteckna kompromissen
mellan modernismen och påfvedömet; äfven Kübel erkänner,
att det aldrig kommit till någon verklig modernistisk kris i
Tyskland. — Som rätt är ägnar författaren ett utförligt kapitel
(52 s.) åt den franska modernismen; här stå de teologiska
grundproblemen om den moderna filosofien och om bibelkritiken i
förgrunden. Påfvens encyklika mot modernismen framhäfver ju
också Loisys bibelkritik och Blondels immanensfilosofi som de
förnämsta häfstängerna för kätteriet. Vi möta här ock efter
en utförlig inledning referat af Blondel, Laberthonnière, Le
Roy, nationalkongresserna af franska präster 1896 och 1900,
samt Alfred Loisy, åt hvilken en särskild afdelning ägnas.
— 6:e kapitlet behandlar »modernismen i Italien, Iingland och
öfriga länder». I Italien möta oss bl. a. Minocchi, Semeria
Bonomelli och Murri; stort nummer göres af Fogazzaros »Il
santo»; eljes synes Kiibel underskatta rörelsens betydelse i
Italien, där den dock f. n. har sin hufvudhärd. För Englands
vidkommande stå naturligen Manning, Newman, von Hügel och
Tyrell i förgrunden. För Spanien nämnes diktaren Pey-Ordeix,
för Österrike Los-von-Rom-rörelsen.
Största omfånget äger nästa kapitel: »Pius X:s kamp mot
modernisterna», hvari naturligen medelpunkten utgöres af syllabus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
