Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Framställningar af modernismens historia - Karl Holl. Modernismus, Religionsgeschichtliche Volksbücher, Mohr 1908
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
3J5
nismen betyder de moderna religionspsykologiska och historiska
metodernas användande på katolska kyrkans system, och att
den därigenom är en dödsfiende till katolska kyrkan. — Denna
Holls uppfattning af encyklikan torde blifva den mest omstridda
punkten i hans framställning. Att modernisterna ej gilla den
är själffallet. De anse encyklikan vara en okunnighetens
förvrängning, som icke träffar någon. Men de äro ju som
katoliker bundna vid att böja sig för den. Här har nu skapats en
form af underkastelse, som för oss är föga sympatisk; man böjer
sig i det yttre, såsom officeren i fält lyder sin chef, men man
uppger därmed ej sin öfvertygelse och behöfver det ej, då
encyklikan ej är utfärdad »ex cathedra Petri» utan blott är af
disciplinär natur. Efter detta schema ha vi sett Schell, Loisy,
Tyrrell, Ehrhard underkasta sig. Loisy och Tyrrell ha dock
omedelbart förklarat, att denna underkastelse ej betyder
åter-kallelse; och de ha ock träffats af excommunikationens för en
katolik oerhördt svåra slag.
Huru skall kampen sluta f Holl menar, att i Tyskland
kommer det ej till någon verklig modernism; där blir det blott
underkastelse. I Italien och andra länder står saken annorlunda;
där möter öppet motstånd mot encyklikan, om än oftast behäftadt
med anonymitetens svaghet. Men Holl tror ej på någon seger;
modernisternas ideal lider af inre motsägelse; katolska kyrkan
reformerad enligt deras fordringar vore ej mera den katolska
kyrkan; och till sist hvad som för oss väger tyngst: äfven hos
de mest betydande modernisterna fattas denna den personliga
religiositetens fördjupning, som Luthers rättfärdiggörelselära
innebär. Detta hindrar ej, att vi känna varm sympati för och
erkänna den sedliga högheten hos sådana män som Loisy och
Tyrrell, hvilka öppet bekänna sin ståndpunkt, medgifva
svagheten i sin ställning men säga ifrån, att de trots denna vilja
tillhöra sin kyrka äfven om den bannlyser dem, och med ädelt
allvar taga på sig det martyrium, som därmed följer, i känslan
af att genom deras lidande något bättre och renare än de
förstått kan växa fram. Och här ligger ett framtidshopp; ty den
som handlar i sådant sinnelag, måste dock till slut så ut
välsignelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
