- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
259

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Framställningar af modernismens historia - Tony André. Modernisme et modernistes en Italie, Paris 1908 - Enrico Roso S. J. L’Enciclia »Pascendi» e il Modernismo, Studi e Commenti, Roma Pustet editore pontifico 1909 - Vincent Maumus O. P. Les modernismes, Paris Beaucherne 1909

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR

259

nismus und Modernisten» är tryckt i den af Heinrich Weinel
utgifna boken »Das freie Christentum in der Welt», Mohr
Tübingen 1909. — André, som anses vara en särskildt
omdömesgill kännare af italienska förhållanden, utgår liksom Jordan från
den italienska bakgrunden af allmän religiös likgiltighet;
speciellt italienska orsaker till denna äro: 1) politiska: kyrkan svek
vid den nationella frihetskampen sitt folk; 2) sociala: sedan
patrioterna blifvit främmande för kyrkan, aflägsnade sig ock
proletariatet; kyrkan förstod ej de sociala sträfvandena; 3) det
vetenskapliga behofvet af fri forskning; 4) den medeltida
apologetikens oförmåga inför moderna tvifvel, och 5) den katolska
religionens i Italien särskildt starka fetischism. I kampen om dessa
punkter framträder modernismen. Tre slag af modernister
framhäfver André: a) de som närmast hafva de politiska och sociala
frågorna i sikte (»romerska frågan» om påfvens världsliga makt,
skiljandet af kyrka och stat, rätt att deltaga i de politiska valen,
lekmännens själfständighet etc.); b) de som mest intressera sig
för vetenskap och religiös kritik (bibelkritik, religionspsykologi,
dogmhistoria, en ny apologetik etc.); c) mystikerna, hvilka främst
vilja en religiös, kulten reformerande nydaning (Fogazzaro och
de många stilla i landet). — André sympatiserar med
modernisterna; men han hoppas ej mycket. Vatikanen är stark, folket
i Italien, speciellt i södern, är ännu på länge ej moget för en
religiös fördjupning; och den katolska kyrkan är sig själf trogen,
då den tillbakavisar modernisternas anspråk. Ä andra sidan vilja
modernisterna ej trots alla analogier ha någon förbindelse med
protestantismen — med rätt, ty den italienska protestantismen
är konservativ och dogmatisk. De vilja handla ensamma. Och
så långt de kämpa för sanningen, skall deras möda ej vara
förgäfves.

Enrico Rosa S. J.: LEnciclica »Pascendi» c il
Modcr-nismo, Studi e Commenti, 2:a tillökade upplagan, Roma Pustet
editore pontifico 1909, 472 sid., Lire 3, —.

Vincent Maumus O. P.: Lesmodernistes, Paris Beaucherne
1909, XV + 276 s., Fr. 2,50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free