Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist. Nya arbeten om jesuiterordens historia af jesuiter - Henry Touqueray S. J. Histoire de la Compagnie de Jesus en France des origines á la suppression, 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
LITTERATUR ÖFVERSIKTF.R
ligen äro tillkomna genom öfvernaturlig ingifvelse; men han
medger försiktigt, att Loyola dock kanske något kände de äldre
ordensreglerna; man har funnit extrakt af sådana, skrifna af
sekreterarens hand. Kapitlet slutar med en analys af
jesuitordens fysiognomi, en sorts kontenta af hela boken, väl värd
att observera som ett måhända klassiskt uttryck för den
»mo-dernt-kritiske» jesuitens bedömande af sin orden (s. 121 — 126).
Gent emot den första boken minskas väl hos oss intresset
något för den andra, där naturligen detaljerna vid ordens
inträngande i Frankrike dominera. Ett bredt utrymme tager striden
mot parlamentet och Pariseruniversitetet för naturalisationsrätt,
Lainez’ skickliga användande af det hugenottiska kätteriet och
hans talang som följeslagare åt en påflig legat i Frankrike fram
till mötet i Poissy 1561, den för Lainez enligt Fouqueray
lysande segern i disputationen mot Peter Martyr och Beza m. fi.
1561 och 1562, jesuitordens erkännande i Frankrike, och dess
fåfänga försök att hindra toleransediktet 1562, »denna blodiga
förolämpning mot katolska religionen» (s. 264). I slutet af
denna bok äro flera kapitel ägnade åt de nitiska och mot
protestanterna hänsynslöst upphetsande jesuitiska apostlarna i
Frankrike, Xadal, Louis du Coudret, Antoine Possevin, Edmond Auger
m. fl,, och grundandet af en rad kollegier. — I tredje boken möta
vi jesuiternas fortsatta strid med universitetet (som förf. afskyr) om
den högre undervisningen, grundandet af nya och utvecklandet af
de gamla kollegierna, Borgias val 1565 och regering vis å vis
Frankrike, Mercurians val 1563, Augers, Possevinos och fr. allt
pater Maldonats »travaux apostoliques» 1565 —1575, jesuiternas
kamp för dogmerna om Marias obefläckade aflelse och
skärselden, grundandet af ett jesuituniversitet i Pont-å-Mousson 1575,
jesuiternas beskyddare kardinalen af Guise etc. Sista kapitlet
ägnas åt jesuiternas ställning i hugenottkrigen. Med entusiasm
skildrar författaren, huru jesuiterna, särskildt Auger, voro
outtröttliga att elda till kamp mot och undertryckande af
protestanterna, vaksamma och sluga i allt; man ger honom efter
genomläsandet af hans skildring rätt däri, att jesuitorden i Frankrike
gaf de verksamma pioniererna, som möjliggjorde
kontrareforma-tionens seger. För Fouqueray blir det hugenotterna, som voro
de landsförrädiska, våldsamma, baksluga och grymma; de
katolska åtgärderna, hvartill motsvarighet ej fanns hos
protestanterna, som t. ex. den medeltida tortyrens användande på fångar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
