Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Innocentius III - I. Rome et L’Italie, 1904, 3:e uppl. 1907 - II. La croisade des Albigeois, 1905, 2:a uppl. 1907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
I.ITTER ATURÖKVERSIKTF.R
Luchaire anför flera kostliga exempel på, i huru underliga affärer
påfv en stundom måste vara sakkunnig domare. — Men
Inno-centius, som var kristenhetens ledare, den vidt famnande
diplomaten, hela världens domare, han var samtidigt äfven den store
teologen, till hvilken från hela Europa hänskötos tvistiga
teologiska frågor till utredning, och hvilken ock outtröttlig sökte
klargöra såväl de mest spetsfundiga skolastiska finesser som de
mest naiva förfrågningar (roliga exempel hos Luchaire). Och
han skulle kunna råda som läkare lika väl som teolog och jurist.
Ibland syntes han vackla under den oerhörda arbetsbördan.
Innocentius III var verkligen ett orakel för hela kristenheten,
Och just som orakel fick han tillfälle att visa det, som kanske
mest höjde honom öfver hans tid: hans tolerans och billighet.
Ett egendomligt exempel härpå är, när han på förfrågan medgaf,
att muhammedanerna som kristnade kunde bibehålla sina många
hustrur enligt patriarkernas exempel. Enklare och vackrare
exempel på hans sundt mänskliga känsla finnas i mängd. Man
bör vara I. tacksam, att han formulerat den än i dag moderna
devisen »misericordia superexaltatur judicio». — Denna insikt
om det möjliga och måttfulla gjorde honom ock till en af de
största statsmännen i en svår tid.
II. La croisade des Albigeois, 1905, 2:a uppl. 1907.
I Frankrike ägde Midi en högre kultur än norden; det mest
egendomliga för denna var den religiösa toleransen. Judarna
befunno sig där sedan länge i god ställning; katarena fingo här
ock ostördt utbreda sig. Frågan om deras antal omkring 1200
kan aldrig klart utredas; om ock katolikerna öfverdrifva (typiska
äro här de senare än Luchaires arbete gifna bidragen af den
fanatiske katoliken, professorn i historia vid Grenobles universitet J.
GuiRAUD), så visa dock de åtgärder Innocentius ansåg sig böra
taga, att de voro mycket mäktiga. De hade sin hufvudplats
kring Langedocqs kustborgar. I deras virrvarr kunna dock i
Midi två helt skilda slag af kättersk opposition mot kyrkan
urskiljas. Den ena var spontant framfödd i fransk miljö, ur det
naturliga behofvet för förnuftet att sätta det religiösa systemet
i harmoni med det moraliska samvetet; den ville reformer genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
