Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Innocentius III - VI. Le conceile de Latran et la réforme de l’église, 1908
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 I-ITTER ATURÖFVERS1KTER
ock sä viktiga saker till afgörande, att det behöfdes hela
kristenhetens auktoritet. I. själf ville med konciliet nå två ting: de
heliga platsernas ätereröfrande, och kyrkans reformerande; att
organisera korståget skulle framför allt vara mötets uppgift.
Men till mötet drogos ock med nödvändighet alla brännande
frågor i Europa; i själfva verket blef det en högsta instans
äfven för den europeiska politiken, en sorts internationell
areopag.
Tillströmningen till Rom under hela året 1215 var enorm.
Trängseln blef till slut så stor, att vid konciliets förste seans
många deltagare, bl. a. tre biskopar klämdes ihjäl. Luchaire
har haft lyckan att i ett arkiv i Zürich finna listan öfver
deltagande biskopar; den är af utomordentligt värde för tidens
religiösa geografi. 71 ärkebiskopar, 412 biskopar, 800 abbéer och
priorer samt ett stort antal representanter för kejsare, konungar,
andra furstar, stadskommuner etc. mötte samman. Flertalet
var från Italien, Frankrike och Brittiska öarna; äfven Spanien,
Portugal, Polen, Ungarn, Dalmatien, Sardinien, Sicilien och de
latinska områdena i Orienten, voro talrikt representerade.
Patriarkerna i Konstantinopel och Jerusalem samt ombud för öfriga
patriarker deltogo. Tyskland var på grund af de inre striderna
svagt representeradt, Norden synes ej hafva haft något ombud.
(Här sviker dock listan och Luchaires kunskap, försåvidt Lunds
ärkebiskop var med.) Ej heller infann sig trots Innocentius’
ansträngningar någon biskop från den ortodoxa kyrkan. Man
såg där olika slags människor, unga framtidsmän lika väl som
stapplande gubbar (t. ex. ärkebiskop Bernhard af Spoleto; en
biskop, Hugo af Liége, var både hertig, grefve och biskop och
klädde sig än efter ena, än efter andra värdigheten; han rådde
öfver 100,000 själar, krusades mycket och fick vid sin afresa
som gåfva af påfven en tår af Jesus och en knota af Paulus.
De förberedande sessionerna höllos i Lateranpalatset, som
nu är alldeles bortsopadt (utom sancta scala), de stora
sessionerna i Lateranbasilikan. De senare voro tre: den u:e, den
20:e och den 30:e nov. Tre slags ärenden förelades konciliet:
1) politiska frågor, där kyrkliga intressen voro inmängda, 2)
konflikter mellan kyrkans män, 3) frågor om dogma, organisation
och kyrkodisciplin. 1) Första frågan vid konciliet var
Albigenser-frågan, som slutade till Simons af Montfort förmån. Vidare
proklamerades Fredrik II i Tyskland som legitimt väld af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
