Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Ekelund, Th. Bidrag till dopritualets historia med särskild hänsyn till svenska kyrkan. Karlstad 1909. Anm. af H. Lundström - D. Fehrman. Carl Fredrik af Wingård såsom biskop öfver Göteborgs stift. Lund 1908. Anm. af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
I. ITTER ATURÖFVERSIKTER
Midt i den reformatoriska återblicken stötes dock ögat af t. ex.
en så pass antikverad punkt som denna: »Den
Rink-knipper-dollingska episoden visade också på ett afskräckande sätt, hvart
den isolerade klarhetsgrundsatsen ledde.» (Jfr H. LuNDSTRöm’s
redan år 1896 i Kyrkl. Tidskr. publicerade undersökning Om
det s. k. Vederdöpareofoget i Stockholm under Gustaf I:s regering
— i oniarbetadt skick utg. äfven i Skisser och kritiker— 1903 —).
Hvarifrån förf:n fått sin sid. 121 meddelade oriktiga
uppgift, att tacksägelsebönen kom in redan i 1548 års svenska
handbok, är icke lätt att gissa. Denna bön anses eljest icke
hafva införts genom något tillägg i de egentliga handböckerna,
utan genom 1571 års kyrkoordning. (Jfr. Edv. Rodhe’s
Dop-ritualet i svenska kyrkan efter reformationen Lund 1910 sid.
40, 41, 42.)
Ehuru kyrkoherde Ekelunds afhandling alltså enligt vår
uppfattning knappast kan anses motsvara åtminstone strängare
vetenskapliga kraf, är den i det hela ett så mycket mer
glädjande bevis på kunskaper och vetenskapligt intresse hos sin
förf:e, som likartade lifsyttringar i våra dagar äro beklagligt
tunnsådda.
Ldm
D. FEHRMAN. Carl Fredrik af Wingård såsom biskop öfver
Göteborgs stift. I. Wingårds verksamhet för kyrka och skola.
Lund 1908.
Äfven 1800-talets svenska kyrkohistoria har på senare åren
börjat blifva föremål för intresse och uppmärksamhet. Särskildt
har docenten Fehrmans kollega vid universitetet i Lund,
docenten Edv. Rodhe arbetat på detta område och i ett par mindre
afhandlingar Om de svenska bibelsällskapens uppkomst» och
om »Kyrka och skola under 1800-talet» lämnat värdefulla
bidrag till det begynnande seklets kyrkliga häfder. Äfven
docenten Fehrmans monografi, som dock ännu ej föreligger i
afslutadt skick, utgör ett icke ovälkommet tillskott till vår ännu
ganska magra litteratur på området i fråga.
De källor, som stått förfin till buds, hafva varit ymnigt
flödande. Understundom synes tillflödet t. o. ni. hafva varit
nästan allt för rikligt för förfins behof och förmåga af att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
