Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Alb. Hauck. Motsatser inom den senare medeltidens kyrkobegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
D. ALB. HAUCK
käns krets så att säga drar sig tillsammans till en punkt. Konrad
menar: När alla apostlarna flydde och lämnade Herren, då fanns
tron endast hos jungfrun Maria, och i det den fanns hos henne,
fanns kyrkan: ius universitatis in uno salvari potest (s. 3
Blie-metzrieder s. 128 f.).
För oss protestanter är det lätt att upptäcka den svaga
punkten i Konrads föreställning. Den består i det ej heller af
honom uppgifna likställandet af kyrkan i andlig mening = de
troendes samfund, med kyrkan i empirisk mening =
kristenheten. Men denna brist minskar knappt Konrads betydelse.
Han har vågat ej blott att upprepa satsen, att kyrkan är de
troendes samfund utan att använda den emot den hierarkiska
kyrkan för att finna en väg ut ur skismen. Konrad var ingen
principiell motståndare till hierarkin. Det låg honom alldeles
fjärran, att med utgångspunkt i sin föreställning om kyrkan
angripa hierarkins eller påfvens rättigheter i och för sig. Han
erkände likaledes plikten till lydnad mot kyrkans ledare. Men
denna plikt gällde för honom ej obetingadt. Han hyste den
åsikten, att nöd bryter den positiva lagen, att i nödens stund
hvarje samfunds rättighet och dess medlemmars grundplikt
— att själfva handla för att rädda samfundets tillvaro —
kommer till användning. Detta är åter den på Aristoteles Eth. Nicom.
V, 10 och Tomas, Summa II, 29, 120 a 1 sig stödjande läran
om åjrtetxsia. Och liksom medborgarna i ett land i den yttersta
nöd utan furstens påbud gripa till vapen för att drifva fienden
tir landet, och liksom medborgarna, om konungen söker att
föröda och förstöra den stat, till hvars skydd han är förpliktad, ej
blott hafva rätt utan äfven plikt att resa sig mot honom som
mot en fiende, så är äfven fallet inom kyrkan. Tillämpadt på
frågan 0111 skismen betyder detta: Då påfvarna motsätta sig ett
allmänt kyrkomöte och endast ett sådant kan bringa räddning,
har kyrkan ej blott rätt utan äfven plikt att sammanträda (c. 4
s. 136 f.). Det är klart, att från denna utgångspunkt det
allmänna kyrkomötet ej kunde betraktas som hierarkins
församling. Kyrkomötet är kyrkans representation som de troendes
samfund. 1 öfverensstämmelse härmed definierar Konrad det
allmänna kyrkomötet som multarum vel personarum rite
convo-catarum, repærsentantium vel gerentium vicem diversorum
sta-tuum, ordinum et sexuum et personarum totius christianitatis
venire aut mittere volentium aut potentium ad tractandum de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
