Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Alb. Hauck. Motsatser inom den senare medeltidens kyrkobegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
D. ALB. HAUCK
nian hur aristoteliska idéer och fornkyrkliga föreställningar
beröra och ömsesidigt befrukta hvarandra.
Låt oss göra en sammanfattning! När medeltiden
nalkades sitt slut, hade kyrkobegreppets enhet gått sin kos. Det
fanns intet gemensamt svar på frågan: Ar kyrkan egentligen
hierarkin eller de troendes samfund? Innehar det senare den
kyrkliga myndigheten, eller är denna anförtrodd åt påfven eller
episkopatet, eller är den rentaf en statsmyndighetens funktion?
Skismen, mötet i Konstans, ha ej skapat dessa motsatser, men
de blefvo genom dem så att säga framdragna i dagsljuset: de
blefvo förkunnade och de blefvo verksamma.
Hvilket blef nu dessa olika åskådningars öde? När man
tänker på att kyrkomötets reformförsök fullständigt
misslyckades, kunde man vara böjd för att tala om en afgjord seger för
kurialismen. Episkopalismen var slagen men ej tillintetgjord.
Den har fortlefvat till Vatikankonciliet 1869—70. Annu mera
inskränkt blef det kuriala systemets betydelse genom den
furstliga territorialismen. Denna är ingen reformationstidens
skapelse; den fanns och var verksam, innan Luther skref en enda
af sina teser; ty den var en konsekvens af 1400-talets
statsbegrepp. Men ej heller skiljandet emellan kyrkan som de
troendes samfund och den hierarkiska kyrkan har blifvit bortglömdt.
Mycket bestämdt förfäktade i synnerhet Nikolaus af Cusa den
åsikten, att de troendes hela samfund innehar den kyrkliga
myndigheten. Däraf härledde han nödvändigheten, att de
kyrkliga ämbetena tillsattes genom val, och kyrkomötenas
auktoritet. Förutsättningen, att kyrkan är de troendes samfund,
återfinner man fördjupad med element från Augustinus hos de
oppositionella teologerna från tiden närmast före Luther, Joh. v.
Wesel och Wessel. Men ingen af dessa riktningar och dessa
män har verkligen förstått att lösa frågan — hvad är kyrkan? Ty
dess lösning betingades af en ny uppfattning af begreppen tro
och troende. Denna ha vi fått genom reformationen, och
sålunda har äfven reformationen gifvit oss det rätta evangeliska
kyrkobegreppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
