Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR
2 3
Men häraf blef intet. Förslaget till kyrkobalk blef aldrig
lag, och sammalunda gick det med kyrkolagsförslagen af 1608
och 1619.1 Under sådana förhållanden blef det så godt som
en nödvändighet att tillgripa stiftsstadgarnas väg.
Härtill kom ett för det själfständiga kyrkliga
stadgestif-tandet gynnsamt faktum i den svenska strafflagstiftningens
utveckling i början af 1600-talet, nämligen Mose lags, i den
kyrkliga åskådningen grundade, upptagande i svensk strafflag för
vissa brott genom Karl IX:s nämnda stadfästelse af landslagen.
De märkliga orden lyda: »I lijke måtto wele wij och, at
man uthi högmåhls och andre sådane grofvve saker, som are
meenedh, Gudz lastande, swärjande, dråp, hoor, frändsämio spield,
ocker, falsk witne och annat sådant, rätter sigh efter Gudz lagh,
som j then helighe Skrift är författat, och här efter skal warda
infördt.»2
Kunde det sålunda dömas efter Mose lag i världsliga mål,
stod det gifvetvis så mycket säkrare, att man efter Skriften,
som betraktades som en lagbok, kunde och borde stadga i
kyrkliga ting.
Strängnässtiftets prästerskap uttryckte 1586 saken så:
»En-doch konungen äger högste dom och wåldh i Swerige offuer
andelige och werdzlige, så måste likwäl thet förståndit warda
allena om werdzlige saker ibland andelige och werdzlige
personer .... Men öffuer religionssaker, ther äger Christus
sielff högste wold och dom, som är församblingenes huffud, och
ten, som beste skel och grund förer af Gudz egin lagbook
biblien ».3
Men har man en gång lånat sig åt en sådan uppfattning
af bibeln, blir Gamla Testamentet det dominerande, och kommer
dess åskådning och anda att bli förhärskande på evangeliets
bekostnad. I 1600-talets svenska strafflagstiftning och
rättsskipning finner man ock en strängt gammaltestamentlig anda. I
stället för att utveckla rätten i evangeliets anda lånar man sig
åt Moselagens stränga vedergällningsrätt.
Om förhållandet i Strängnäskapitlet under Laur. paulinus’
episkopat yttrar också H. Lundström: »Icke blott
kyrkoordningen utan äfven bibeln fattades såsom en lagkodex, som
1 Se härom H. Lundström, Laur. Paulinus Gothus, II, s. 133 f.
2 Efter texten i Abrahamssons edition af Sveriges Landslag.
3 SS A. II, s. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
