Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORRLÄNDSKA KYRKOSTADGAR 2 3
komsten af den själfständiga kyrkliga lagstiftning, som särskildt
i form af biskopliga stiftsstadgar utmärka 1600 talets förra hälft.
Till denna kyrkliga lagstiftning synes i första hand böra
räknas de beslut, som af det vid riksdagar samlade prästerskapet
träffats till allmän efterlefnad. Hit höra Norrköpings artiklar af
1604,1 Nyköpings artiklar af 16122 och Norrköpings artiklar af
1617.3 Samtliga, men särskildt de båda senare, ofta åberopade.
Vidare komma, för öfrigt redan tidigare än prästeståndets,
stiftssynodernas beslut, hvilkas stora betydelse i kyrkorättsligt
hänseende torde bli klar, i den mån de utgifvas. I många fall
ha viktigare synodalbeslut ingått i stiftsstadgarna.
De märkligaste och mest betydande stiftsstadgarna från
1600-talets förra hälft äro: Kyrko-ordning for Vexiö stift 161 g4
af petrus Jonae; Constitutiones quaedam ecclesiasticae
för Strängnäs af paulinus gothus 16245; Någhre kyrckio
stadgar, uthdragne af Guds ord, kyrckioordningen, konungars bref
och gemene beslutit, som på rijksdaghar och prestemöther gifne
ähro6, för Västerås af Joh. Rudbeckius, 1619 fr., af prästmöte
antagna 1632, samt Constitiitio?ies1 för Abo stift från
1640-talet af Isaak Rothovius.
Om betydelsen af Paulini stadgar yttrar H. Lundström:
»Denna ... för stiftet afsedda och af stiftets prästerskap
officiellt antagna kyrkolag ingrep i flere afseenden på den
allmänna kyrkolagstiftningens område, och dess föreskrifter
till-lämpades med kanske ännu större eftertryck än den allmänna
kyrkoordningens stadganden.» 8
Den allmännaste betydelsen fick sannolikt Rudbeckii stadgar,
i det de blifvit spridda äfven utom Västerås stift, nämligen i
Abo9 liksom ock i Norrland, såsom nedan skall visas.
1 UDA. (Uppsala Domlcs Arkiv), E. I:i, fol. 73 v.
2 Ibid. fol. 57 v.
s Ibid. fol. 53 f.
4 Tr. hos Wallquist, Ecctesiastiqiic Samlingar, II, s. 576 ff.
6 Ibdm. s. 49 ff. Jfr H.Lundström, Latir. Paulinus Gothus, II, s. 131!’.
6 Utgifna af H. Lundström i Sk?-ifter utg. af Kyrkohistoriska
fore-ningen. II:i. Uppsala 1900. Jfr Holmquists nedannämnda arbete s. 58.
7 Wallquist, a. a. I, s. 266 ff. Förteckning öfver samtliga kända
stiftsstadgar hos Hj. Holmquist, De svenska domkapitlens förvandling till
lii-rarekapitel, s. 58.
8 Laur. Paulinus Gothies, I s. 131.
9 Se H. Lundström i inledn. till Rudbeckii stadgar. — UUB. T. 70,
som bl. a. innehåller Rudbeckius’ stadgar, synes ock vara af finskt ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
